Få i den svenska golfbranschen kan lika mycket om golfens alla delar som Kristian Hägglund. Han är utbildad pro men jobbar som banchef och klubbchef. I veckan valdes han till ordförande i SGA Riks – igen. Det har han varit sedan 2014.
Du har verkligen kunskap om golfens alla delar?
– Nja, det vet jag inte. Jag kan lite av varje. Eller lite om mycket, säger han.
Till vardags är han banchef och klubbchef på Tomelilla Golfklubb i Skåne.
Det har han varit sedan 2015.
– Det är kul. Man får göra det som är kul på båda ställena och så har vi personal till det som inte är så kul, säger han.
Han skojar förstås.
– Men det blir faktiskt allt vanligare att man kombinerar olika jobb på klubbarna. Antingen som pro och klubbchef, eller banchef och klubbchef. Sedan passar det ju inte på alla anläggningar, man måste hitta rätt person.
Var började din karriär i golfbranschen?
– Jag har jobbat inom golfen sedan jag slutade skolan. Jag började som tränare. Jag har gått tränarutbildningen och jobbade som instruktör i sju, åtta år. Jag jobbade med John Grant på Ystad och Mark Dewdey på Eslöv. Så jag har gått i den hårda skolan. Det där är två karaktärer.
Du har varit ordförande sedan 2014?
– Ja, alldeles för länge, höll jag på att säga. Men vi är ett jättebra gäng nu och det är ju en anledning att hålla på. För det tar ju lite tid. Det är mer lättarbetat nu än för sex, sju år sedan… Innan jag tillträdde som ordförande satt jag i styrelsen i två år och då hade vi nog tre ordförande på tre år och ledamöter som byttes ut hela tiden. Det var ingen riktig kontinuitet. Och vi hade tre kanslichefer på tre år. Men sedan Göran kom in har det blivit ordning på organisationen och vi har rett ut vad vi ska syssla med och vad vi inte ska syssla med.
Och vad ska ni syssla med?
– Vi ska samla yrkeskåren till träffar, utbildningar och erfarenhetsutbyte, studieresor. Det är framför allt det. Sedan Göran kom in har vi jobbat för att höja statusen på yrket. Och det är inte gjort i en handvändning. Men vi är på god väg. Vi syns mer i media och har ett bättre samarbete med SGF, GAF och PGA. Det är en utmaning att få greenkeeperyrket hett för det är inte lätt att rekrytera folk.
Är det brist på greenkeepers?
– Utbildade greenkeepers är det brist på. Under en rad år har vi tappat många duktiga banchefer till säljsidan och säljer nu produkter till golfbanor i stället – gödsel, maskiner och sådant. Andra slutar och börjar i andra verksamheter. Det har varit dåligt betalt och lite dåliga arbetsförhållanden med obekväma arbetstider och liknande. Man är inte mycket ledig på sommaren och det har varit ont om personal. Många har mått rätt dåligt. Det är en grej vi lyfter nu på de utbildningar vi ska sätta igång nu. Psykisk ohälsa är högt på listan inför årets träffar.
Vad orsakar stressen och pressen?
– Före pandemin hade en del klubbar det tufft ekonomiskt och lättaste sättet att rädda en budget är ju att dra ned på personalen. Och då räknar man med att man tar bort en del men ska behålla kvaliteten. Och har man lite yrkesstolthet så kämpar man för att det ändå ska bli lika bra. Det ser styrelsen och tänker ”det här fungerar ju”. Men det funkar bara i ett år eller två.
– Sedan kom pandemin och golfen exploderade i antal spelade ronder. Med det kom en massa slitage samtidigt som det var så mycket folk så att man inte kunde komma åt att sköta riktigt. Det tog längre tid men det hade man inte tagit höjd för personalmässigt. Det håller ett år eller två. Sedan pallar man inte längre. Det är lite oroande.
Har svenska golfare orimligt höga förväntningar på banornas kvalitet?
– Så är det ju. Oftast finns det ingen specifikation på vilken kvalitet man ska hålla. Alla ska vara bäst, oavsett budget och oavsett bemanning. Där är det största problemet. Man måste nog inse att marknaden behöver segregeras lite. Vi behöver budgetbanor som är billiga att spela på och billigare att sköta och vi behöver också premiumbanor som är mer exklusiva. Det måste vi tillåta i Sverige. Men alla ska vara lika. Utomlands är det mycket större skillnad på olika banor vad gäller priser och kvalitet. Vi är bortskämda i Sverige sett till den kvalitet vi får för de priser vi betalar för greenfee och årsavgifter. Och upplever man att det inte är 100 procent så är det lätt att skriva något på sociala medier… men man har kanske bara betalat några hundralappar i greenfee. Då kan man inte förvänta sig en kvalitet som skulle kosta 2000 kronor.
Sedan kan man ju bara förlita sig på skötseln till en viss grad. Väder och vind har ju också en påverkan som man inte råder över.
– Absolut. Så är det. Det är stor skillnad i Sverige beroende på var du är. I mellan- och norra Sverige är det korta säsonger men de lyckas ju ändå få bra skick på banorna. Men man kan inte jämföra med Skottland, England eller Spanien där du har helt andra väderförhållanden. Även om det kan vara kallt och ruggigt i England också så har de i snitt högre temperaturer.
Hur ser årets planering ut för SGA?
– Vi har inte haft några större evenemang under ett par års tid och nu ställde vi in vår banchefskonferens som vi alltid brukar ha vecka 11. Det är tredje året vi ställer in den. Vi hade ju kunnat köra med facit i hand, men vi hade en tvådagars digital utbildning som var jättepopulär. Det var över 200 deltagare på vissa seminarier där. Men vi kommer att ha en fysisk tillställning i höst i stället. Vi ska köra tillsammans med GAF och det ska bli intressant att se resultatet av den.
Kan det bli något permanent?
– Vi hade ju för många år sedan Mötesplats golf tillsammans i Göteborg. Jag vet inte varför det lades ned. Det var SGA, GAF och PGA tillsammans. Det var jätteuppskattat och det är en vision för oss att samla hela kåren för utbildningsdagar gemensamt och träffas över gränserna. Nu i höst kör vi båda våra egna grejer första dagen och andra dagen är huvudämnet psykisk ohälsa och inspiration. Det kör vi tillsammans.
En sak som diskuterats på senare tid är de skenande kostnaderna för att sköta banorna? Hur ser du på det?
– Det är en stor oro i branschen… Man han gjort en budget under andra förutsättningar Och har man inte bundit elpriser så kan det vara tufft… Många klubbar har satt sina medlemsavgifter. Man kan alltid ändra men det brukar inte vara populärt mitt i säsongen. Det blir ett tufft år. Å andra sidan har många klubbar två bra år bakom sig och jag hoppas man har lärt sig en läxa av kraschen i början av 2000-talet. Det kan vara bra att ha lite pengar i kassan för sådana här tillfällen. Många banor drabbas hårt för det går mycket el att driva bevattning och bensin och diesel till maskiner. Vi känner att det finns en risk för att det skärs ned på sommarpersonal och säsongsanställningar dras in. Och då är vi snart där igen med ett för tufft schema för den befintliga personalen.
Vad är viktigast för SGA just nu?
– Att vi kommer till ett normalläge där vi kan börja träffas igen och köra våra utbildningar. Vi är uppdelade i åtta regioner och för vår del är det viktigt att de kommer i gång. De lokala träffarna är viktiga. Det vi kör från SGA Riks sida riktar sig mycket till banchefer och beslutsfattare. Sedan har vi valt att lägga den andra delen på regionerna. För det är bara att inse att det blir för dyrt att skicka alla banarbetare på resor med övernattningar. Det är en viktig del av verksamheten. Vi måste få i gång de regionala träffarna för våra banarbetare och mekaniker.
Dan Persson skrev nyligen i en krönika på Golfbranschen.se att bankonsulenterna gjort sitt. Vad är din åsikt?
¨– Ha, ha, det där är känsligt… Det man kan säga att konsulenterna har en annan funktion i dag än vad de hade tidigare. Kompetensen bland greenkeepers och banchefer har ju har ju faktiskt ökat extremt mycket de sista 10 åren. Det är mycket mer välutbildad personal och framför allt är de mycket bättre på att vara beslutsfattare. Det har hänt mycket. I dag finns inte samma behov av att få en konsulent på besök som ska hjälpa till med skötselprogrammet. I 9 fall av 10 har man stenkoll och man känner sin bana bättre än konsulenterna. Sedan har de olika expertområden. Peter Edman kan miljö, till exempel… Där är de en bra hjälp om man behöver hjälp i ett specifikt ämne.
– De fyller däremot en funktion när det gäller att utbilda branschen. Men konsultationen där man skrev rapporter om skötseln är ganska förlegat. Det finns kanske några mindre anläggningar som behöver den tjänsten och man kan ju alltid diskutera om den ska vara gratis.
