Hem Krönika 25 saker alla kan göra för att rädda den svenska golfkrogen 

25 saker alla kan göra för att rädda den svenska golfkrogen 

Ingarö Golfkrog

KRÖNIKA | DAN PERSSON

Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för. 

För oss är golfkrogen en faktor i val av golfbana att besöka. Vi är lyckligt lottade med att vara kunder på en anläggning med en mycket kvalitativ golfkrog med god service och bra ambiance. Då vi bor cirka en kilometer från vår klubb och spelar väldigt ofta, lägger vi lika mycket pengar på krogen som på golfen. 

Det är dock mycket svårt att driva golfkrog med lönsamhet, och detta av flera olika skäl. Skatterna (moms, skattedelen av arbetsgivaravgiften och personalskatter utöver el- och alkoholskatt utgör +40% av kostnaden). Avgifter till myndigheter slutar på tiotusentals kronor per år. 

Dan Persson, krönikör
Dan Persson

Kylar, frysar, spisar, ugnar, ismaskiner och diskmaskiner gör av med massor av dyr el. 

Det är svårt att finna säsongspersonal. För 20 år sedan försökte jag få förbundet med mig på att inleda ett samarbete med Skistar som har samma problem på den tid vi inte spelar golf. Det gick inte. 

Konsumerar lite

Mäter man intäkten per golfare på anläggningen (bana+range) så hamnar den ofta på 70-80 kronor, att jämföra med Växjö Lakers som ligger på mer än 150 kronor per besökare i arenan. Vi golfare konsumerar för lite. 

Skall ägaren kunna ta ut 30 000 kronor i månadslön (under medianlön) i 7 månader per år är det 210 000 plus 50 procent i arbetsgivaravgifter, pension och semester på 105 000. Sen behövs en kock som är dyr då det är en personalkategori det råder brist på, samt serverings- och barpersonal. Att ägaren måste arbeta 60-70 timmar i veckan är normalt. 

Vill vi behålla bra krogar på våra golfanläggningar så behöver alla agera – anläggningen, krögaren och golfarna. 

Mina förslag för respektive grupp:

Krögaren:

  1. Bli duktigare på att paketera erbjudandet, gärna tillsammans med klubben. 
  2. Marknadsför anläggningen. I synnerhet till närboende. Samverka med klubben här också.
  3. Var aktiv på klubbens sociala medier med erbjudande. 
  4. Agera på cateringmarknaden, både mot event och närboende. Vi som spelar eftermiddag skall kunna ta med middag hem från klubben när vi så önskar. Alla medlemmar som fyller jämt skall få ett erbjudande 6 månader i förväg att fira på klubben. 
  5. Rätt prissättning. Har man i dag husets vin för 75 spänn så bör man ha tre nivåer. Ett för 99 kronor med högre marginal och ett för 119 kronor. Det sista kommer få att köpa men det är oväsentligt, det är bara till för att flytta hälften av kunderna från det billigaste till det i mitten. Gör samma med maten. En Biff Rydberg för 245 kronor kommer få att köpa, men det ökar försäljning av rätter i 140- till 170-kronors segmentet. 
  6. Ligg under Visitas nyckeltal för råvaruprocent och produktionskostnad. Raggmunk med fläsk är både gott, populärt och har låg råvarukostnad. 
  7. Inför tre rätter där ni garanterar 5 minuter. I dag låter många bli för de har en starttid eller en senaste tid för hemkomst. 
  8. Ändra menyer minst tre gånger per säsong för era mest frekventa gäster eller ha två rätter till på tavla som växlas. Husman är populärt hos målgruppen män över 50, men ha mat som uppskattas av kvinnor också. Kobbsallad är något hustrun saknar som varje golfkrog i USA har på menyn. Jag gillar det också. 
  9. Det politiskt omöjliga som knappt får skrivas och troligen leder till ramaskri är att tala om att det går att ta två öl, eller två glas vin före rundan och ändå kunna köra hem lagligt 4 timmar senare. Alkohol är en grund för lönsamhet och ligger man långt från där medlemmarna bor med 3 av 4 som skall köra så blir den försäljningen begränsad. 

Klubben

  1. Inför omsättningshyra där första andelen av omsättningen är hyresfri. I en del fall kan negativ hyra vara nödvändig. 
  2. Investera i solceller. Låt krögaren få el från era solceller, så slipper vederbörande elskatter och nätavgifter. Det är lite meck avtalsmässigt, men det går att göra. I kombination med robotklippare är golfen en av få aktörer som kan räkna hem solceller och vidhängande batterier. Detta då konsumtionen till största del ligger under det halvår då solen är uppe. För villaägare är det tvärtom. 
  3. Går det bygga boende så gör det. Det ger helt andra intäkter till krögaren med frukost och middagar samt mer alkoholförsäljning. 
  4. Ge krögaren utrymme för marknadsföring i alla kanaler 
  5. Ta hela kostnaden för greenfee och lunch under kampanjperioder.
  6. Subventionera städning. Restaurangen används för klubbaktiviteter hela tiden. 
  7. Sen bör klubben, som ansvarig för totalkvaliteten på anläggningen, ställa krav på öppettider och utbud. Även koll på redovisning är att föredra.
  8. Inför fler event/tävlingar där mat ingår. 
  9. Inför en pott som del av spelavgiften för alla. Varje tusen kronor ger 1100 att handla för. Krögaren betalar. 
  10. Om ni inte ligger extremt centralt i större stad – inse att krogen är en del av gästupplevelsen men inte en viktig intäktskälla för klubben. 
  11. Inse att krog i egen regi kräver en kompetens som ni saknar. 

Golfaren:

  1. Var en god konsument. Det är förutsättningen för att krogen skall finnas kvar. Jag höll på smälla av för några år sedan när vi vid nian på dåvarande hemmaklubb ser ordförande ta fram mackor och kaffetermos ur bagen i stället för att handla i kiosken. Mitt förtroende för honom som ordförande blev negativt den sekunden. 
  2. Golf är upplevelse, en runda med vänner förbättras om man börjar med lunch och något glas vin. Det heter måltid för att man får ett mål mat och ger varandra tid (Tore Wretman). Man kör lagligt och spik nykter fyra timmar senare även efter två glas vin eller 2 öl. 
  3. Beställ mat för att ta med hem i stället för att åka till lokala kina eller Thaikrogen.
  4. Ta med familjen på golfkrogens julbord. Det gör vi varje år. 
  5. Förlägg släkt och kompisgolf till klubben som inbegriper mat

Golfbusiness är att sälja glädje, upplevelse, ambiance. Det är mycket svårt för att inte säga omöjligt att göra det utan en bra restaurang. Vi liksom våra vänner, väljer gästbesök på en bana först när vi kollat menyn. 

Golfanläggningens ekonomi är beroende av att krog, pro och klubb samverkar väl i syfte att öka den totala omsättningen och lönsamheten genom ökad gästtillfredställelse. Pron är oftast klubbens ansikte utåt tillsammans med krögaren och extremt viktiga för varumärkesbyggandet. VD och ordförande har en bråkdel av gästkontakterna i jämförelse. Det är klubbens ansvar att både pro och krögare kan leva på sin verksamhet. •

Läs fler relaterade artiklar
Ladda fler i Krönika

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Kolla också

Toptracer tar täten i golfens framtida konsolidering

Det logiska är att golfen utvecklas på exakt samma sätt som hotellen gjorde på 80-talet nä…