KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
I min förra krönika skrev jag att Svenska Golfförbundet (SGF) är överkapitaliserat. De har ett eget kapital på över 40 procent av omsättningen vilket är för högt.
Om svensk golf vill skapa värde av Svenska Golfförbundets överlikviditet på 47 miljoner kronor har jag ett förslag:
Sätt målet att vi år 2035, alltså om tio år, ska ha en miljon golfare i Sverige. Det innebär i runda slängar en ökning med cirka 300 000 spelare, med tanke på att det redan finns en stor grupp som spelar golf men som inte är registrerade i GIT som medlemmar eller kunder.
Målet är realistiskt. De stora samhällstrenderna är positiva för golfen. Vi har kapacitet: Med 500 banor och en möjlig kapacitet på 30 000 ronder per bana finns utrymme för 15 miljoner ronder årligen – i dag spelas cirka 10 miljoner. Dessutom bör all off-course-golf räknas in.
Utöver de som är medlemmar i ideella klubbar eller kunder hos en A1-anläggning, det vill säga de som finns registrerade i GIT, bör vi inkludera alla som spelar off-course och pay & play. De är vår rekryteringsbas för framtida medlemskap.
Tre nycklar till målet
För att nå en miljon golfare krävs tre saker:
- Minskad avhopp (churn) Vi måste utveckla och kontinuerligt förbättra metoder för att minska antalet personer under 75 år som lämnar golfen av andra skäl än hälsa. Detta arbete sker på klubbnivå, men med nationellt framtagna metodpaket som regelbundet utvärderas och förbättras. Målet är att halvera avhoppen, vilket skulle innebära att 20 000 fler stannar kvar varje år – totalt 240 000 på tio år. Metodpaketen måste vara kommersiellt gångbara, inte ideologiskt drivna.
- Effektiva verktyg för lokal marknadsföring Klubbarna behöver gemensamma marknadsföringsverktyg, baserade på testade pilotprojekt där de mest framgångsrika strategierna kan spridas. Genom kontinuerlig utvärdering och mätning kan vi maximera effektiviteten över tid.
- En nationell kampanj för att locka nya golfare Kampanjen bör inte bygga på traditionell annonsering, utan på storytelling. Exempelvis en sponsrad dokusåpa där tio nybörjare tävlar om en miljon kronor under 20 avsnitt. Vidare kan vi använda content marketing med artiklar i olika medier:
- »Fyra timmar med en tonåring« – om hur golf stärker relationen mellan förälder och barn
- »Så minskar golf risken för benskörhet« – riktad mot damtidningar
- »Teknikutveckling på golfklubbar« – i tekniktidningar
- »Golfresor« – i resetidningar
- Reportage om kändisar som spelar golf
Investeringen och avkastningen
En lämplig budget är 10 miljoner kronor per år under tio år. Klubbarna bidrar med 10 000 kronor var och förbundet med 5 miljoner kronor årligen från sitt överskottskapital. Förbundet bör genom avkastning kunna behålla i stort sett samma kapital efter tio år.
Avkastningen? Om varje ny golfare spenderar 10 000 kronor per år, varav hälften går till klubbarna och hälften till utrustning, golfrestauranger och simulatorgolf, innebär det 1,5 miljarder kronor extra per år till de knappt 500 klubbarna. Det motsvarar 3 miljoner kronor i ökad omsättning per klubb och år.
Förbundets investering på 50 miljoner kronor under tio år skulle resultera i 87 miljoner kronor i återflöde. Samtidigt genereras 43 miljoner kronor per år under perioden – totalt 430 miljoner kronor – vilket innebär en avkastning på nästan 1 000 procent.
Golfens positiva spiral
Underlaget för att utveckla nya elitspelare skulle förbättras, vilket ökar chanserna att få fler spelare i världsklass som Ludvig Åberg, Maja Stark och Linn Grant. Golfproffsen skulle tjäna mer, golfrestaurangerna gå med vinst och golfshoparna öka sin omsättning och lönsamhet.
Klubbar skulle kunna expandera genom att satsa på boende på och runt banorna. Privat kapital skulle attraheras till golfen, vilket kan leda till nybyggnation och utveckling av befintliga anläggningar. En positiv spiral utan slut.
Jag såg nyligen en dokumentär om min tidigare chef, Jan Stenbeck, en person som format mig – tack och lov inte kroppsligt, men mentalt. På hans tid inleddes Kinneviks årsredovisning alltid med samma mening: »Syftet med verksamheten är att berika ägarna.«
Nu har Svenska Golfförbundet möjligheten att göra detsamma för svensk golf. Som Nike säger: Just do it. •
Mats Carlson
fredag, 14 mars, 2025 at 11:22
Låter bra i teorin men i verkligheten har vi inte alls kapacitet för att ta emot fler golfare såvida de inte är beredda att flytta eller resa flera timmar varje gång de ska spela. De flesta av våra banor byggdes för mer än 40 år sedan när demografin såg annorlunda ut än idag. Idag saknas det banor i våra storstäder och i stadsplaneringen där ingår tyvärr sällan 18-håls golfbanor.
Golfens stora utmaning är att möjliggöra olika sätt att närma sig sporten. Det innebär oxå att man måste acceptera och omfamna allt från brevlådeklubbar till simulatorgolf. Att tro att alla vill bli medlemmar i en traditionell golfklubb är orealistiskt.
Golfförbundets uppgift borde vara att underlätta för fler att pröva golf. Golfen i Sverige är oproportionerligt stark bland män med efternamn som slutar på -son men svag bland kvinnor och nästan obefintlig bland dem som bott här en eller två generationer. Här bär Golfförbundet en gigantisk skämskudde!