KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Svenska Golfförbundets verksamhetsrevisorer har nu presenterat sin rapport för 2024. Till skillnad från ekonomiska revisorer är deras uppdrag att granska om förbundet bedriver sin verksamhet i enlighet med beslut tagna vid förbundsmötet. Rapporten är föredömligt kort och kommer fram till en tydlig slutsats: verksamheten är mycket välskött. Jag delar den bedömningen, även om jag inte alltid är enig om alla prioriteringar. Det förbundet får i uppdrag att göra genomförs med hög kvalitet.
Men rapporten innehåller också kritik på en punkt: bristen på demokratiskt engagemang i Golfsverige.
I rapporten står att läsa:
»Detta tyder på att den demokratiska processen kan behöva stärkas och vitaliseras. Länkarna mellan klubbar och distrikt är viktiga för ett fortsatt välmående Golfsverige.«
De demokratiska strukturerna inom svensk golf verkar gå förlorade i ett successivt minskande engagemang. Distrikten får allt färre remissvar, färre klubbar deltar på distriktsmöten, och färre motioner skickas in till förbundsmötet. Det leder till den grundläggande frågan: är besluten verkligen demokratiskt förankrade?
Inte unikt
Samtidigt är detta inte unikt för golfen. I hela samhället sjunker deltagandet i demokratiska processer. På 40 år har 90 procent av alla partimedlemmar försvunnit, och intresset för politiska beslutsprocesser minskar stadigt. Paradoxalt nog tycks de små idrottsförbunden ha den högsta demokratiska aktiviteten, eftersom de saknar alternativ till ideellt engagemang. Stora organisationer, som SGF, lider i stället av sin egen effektivitet: det finns för lite att vara missnöjd med.
Golfen har förändrats. För den enskilda golfaren finns ingen direkt anledning att bry sig om förbundets arbete, såvida man inte är involverad i elitsatsning. För klubbarna är det bekvämt att helt enkelt följa förbundets riktlinjer, betala avgifterna och fokusera på den egna verksamheten. Distrikten, som jag menar kan ersättas med sex regionala kunskapscenter, har förlorat sin roll förutom för dem som drömmer om en plats i förbundsstyrelsen och ett silvermärke med fri golf för livet.
Köpt tjänst
40 procent av golfarna är kunder i privatägda bolag och över 80 procent ser golfen som en köpt tjänst, snarare än en medlemsdriven gemenskap. Ändå styrs SGF genom ett förbundsmöte där endast 75 ombud representerar 525 000 golfare. Det innebär att 0,02 procent av alla golfare har rösträtt.
Av de 525 000 golfarna har cirka 3 procent valt att utnyttja sina demokratiska rättigheter genom att besöka sin förenings årsmöte. (Jag antar att snittet ligger på 5 procent vilket blir 3 när man räknar bort de som är kunder i en privat anläggning.)
Är det ett problem?
Inte i dag, men det kan bli det. På lång sikt kan det bli svårare att rekrytera duktiga ledare, och avståndet mellan förbund och golfare kan öka. Jämförelsen med USA:s politiska splittring är avskräckande. Men framförallt är risken redan i dag stor att det som föreslås och beslutas saknar förankring eller ens är bra för golfen. Nu är vi ljusår ifrån den politisering och det gemensamma förakt för varandra som väljare och eliten i USA har hamnat i, men vi vill inte ens röra oss en millimeter i den riktningen.
Lyssna mer, engagera fler
Vad kan göras?
Att tvinga fram demokratiskt engagemang går inte. »Du kan leda en kamel till vatten, men du kan inte tvinga den att dricka«, som det arabiska ordspråket lyder. Men förbundet kan arbeta aktivt för att lyssna mer och engagera fler:
1. Använda digitaliseringens kraft
Korta, digitala enkäter och frågeundersökningar till klubbar och golfare kan ge insikter utan att kräva stort engagemang.
2. Tänka som en lokalpolitiker
Statsministern Thorbjörn Fälldin ställde alltid frågan: »Vad får det här för konsekvenser för mina grannar i Ångermanland?« SGF kan göra samma sak: »Hur påverkar detta beslut en klubb som Kinds GK eller en golfare som Nisse Hult i Kils GK?«
3. Involvera de privata banägarna
Inför varje beslut kan SGF fråga: »Hjälper eller skadar detta beslut dina intäkter?« Det skulle samtidigt ge en fingervisning om beslutets effekt på tillväxten av golfare och antalet spelade rundor.
4. Göra mindre, men bättre
Rätt fokus
SGF bör fokusera på sina tre viktigaste områden:
1. Elitutveckling, där Sverige redan är världsledande.
2. Tävlingsregler, som är förbundets självklara ansvar.
3. Lobbyarbete för golfens intressen, exempelvis för att underlätta byggandet av nya banor. Just nu är nya regler för strandskydd en stor möjlighet. Kan förbundet få politiker att förstå att en golfbana nära vatten är något som utvecklar det rörliga friluftslivet (35 000 golfare per år som njuter jämfört med 24 miljöaktivister som fastnar i sly) kan vi skapa många nya banor.
Slutsats
Den demokratiska modellen inom golfen fungerar allt sämre, men det betyder inte att förbundet är på fel väg. Nyckeln är att hitta vägar för att behålla och utveckla engagemanget. SGF kan inte tvinga golfarna att delta, men de kan se till att de som vill engagera sig blir hörda. »For the good of the game.«
