Det största hotet mot svensk golf är inte ett eventuellt sjunkande intresse för spelet bland juniorer eller stigande elpriser.
Det största hotet är vatten. Antingen för mycket vatten eller för lite vatten.
Märkligt nog utesluter inte det ena det andra.
Ett bra exempel på för lite vatten är torkåret 2018. Torkan det året drabbade inte bara golfbanor utan även lantbruket där bönder fick nödslakta sina kor. Skogsbränder härjade. Vattendrag sinade. Och golfbanor brändes sönder.
Ett exempel på för mycket vatten är 2021 då Gävle Golfklubb stod under vatten i augusti. Mellan 17 och 18 augusti föll 161,6 milliliter regn över området.
Golfbranschen.se har pratat med Peter Edman som är bankonsulent på Svenska Golfförbundet i Västergötland och Bohuslän-Dalsland.
Han sa under Golftinget i april att det framför allt är torka som kommer att drabba klubbarna i deras dagliga verksamhet. Den är ett hot som bör tas på allvar.
– Detta är en fråga som kommer att vara aktuell framåt. Åtminstone tror vi det. Det finns säkert de som kan tycka att det är överreaktioner, att vi låter som domedagsprofeter. Skulle vi ha tur kommer inte torkan från 2018 tillbaka men vi tror det är bättre att ta höjd för problemen så att man är beredd. Tittar man över sin bevattning och sin dränering tror jag inte att man gör det i onödan. Det är ju bra oavsett om det blir torka eller ej. Banan blir ju inte sämre av det, det är kvalitetshöjande åtgärder
Peter konstaterar att erfarenheterna från 2018 har gjort att bevattning och tillgång på vatten har fått ett helt annan fokus för framtiden.
– Vi får nog räkna med att de här perioderna kommer att dyka upp oftare i framtiden. Säsongen 2022 hade vissa delar av Sverige ännu värre torka än 2018 så det här är ingen engångsföreteelse.
Vad bör golfklubbar göra? Kan de göra något?
– Det finns ingen enkel lösning för alla men alla kan göra lite. Nu när vi märker att det blir tuffare och tuffare med de här torra perioderna bör de i alla fall undersöka vad som går att förbättra. Det är inte så enkelt som att säga att alla ska bygga dammar så löser det sig. Så är det inte.
Hur mildra en klubb effekten av torka?
– Ett enkelt exempel är att se över sin bevattningsanläggning så att man använder vattnet så smart det går. Har man en cirkelspridare kanske 70 procent av vattnet hamnar i bunkrar och greenområden och bara 30 procent på green. Alla kan inte lösa det heller men det är bra om det är så optimerat det går. Dräneringen är också en viktig del att ha koll på om man vill spara vatten. Man kan samla upp dräneringsvatten och cirkulera det.
Du sa på Golftinget att detta är golfens största utmaning. Är det så?
– Ja, jag tror det. Vi pratade ju om bekämpningsmedel tidigare och det kommer att bli en utmaning. Men säg att vi skulle bli utan vatten – det är allvarligare än om vi skulle bli utan bekämpningsmedel. Jag ser i dag inte något som är ett större problem än om vi skulle vara utan vatten.
Det handlar om dels torka, dels översvämning. Men torkan är det mer utbredda problemet av de två.
– Ja, översvämning kan komma av att vattendrag svämmar över och det vet oftast banorna om. Men de översvämningar vi sett de senaste åren har handlat om när det regnar 120 millimeter på ett dygn. De har vi svårt att värja oss mot. Vi vet inte när de kommer. De är väldigt lokala skyfall och det händer tre, fyra gånger om året. De är svåra att ta höjd för eftersom det är extrema mängder som kommer. Det är svårt att bygga bort för en enskild golfbana. Att vi skulle kunna klara oss helt från skyfallen, det blir svårt. Och det handlar om ett fåtal banor. Slår torkan till så drabbar det i stort sett alla.
Är alla golfbanor utsatta?
– Nej, det finns de som kan ta vatten från de stora sjöarna. De har inga begränsningar ett år som 2018. Där finns kapacitet. Men de som har tillstånd att ta vatten ur åar och sjöar kan bara ta tills det når en viss nivå. Då gäller inte vattendomen. Då får de sluta vattna. Det händer på många håll.
Finns det statistik över detta?
– Nej, däremot skickade vi ut en enkät till klubbarna för att få ett grepp om det. 80 procent svarade på frågorna. När vi fått den analyserad så har vi ett bra svar. En uppmaning till alla klubbar är väl att se över hur tillstånden ser ut. Det kanske man inte tänkt på sedan banan byggdes. Det är en bra start så att man får kunskap om sin situation.
Sker översvämningar oftare i dag än förr?
– Det känns som att det finns en tendens att skurarna som kommer till och från kan vara kraftigare och att de kommer oftare nu än tidigare. Tittar man på statistik så kanske det inte regnar mer nu än tidigare men det känns som att det kommer i riktigt kraftiga skurar som ger fler millimeter lokalt. Vi har ingen statistik på det. Men den tendensen ser man i andra delar av samhället. Kommuner har ju översvämningsstrateger anställda nu.
Går det att uppskatta kostnaderna av en kraftig översvämning?
– Det är inte orimligt att man tappar en vecka, fjorton dagar då man inte har banan öppen. Vattnet ska sjunka undan och bunkrar raseras, vägar flyter bort. Det kostar både i speltapp och restaurering. Ser man det så är det en ganska kostsam procedur. Att inte kunna ha spel mitt i sommaren är inte bra.
Hur reagerar klubbarna på vattenproblematiken? Får du frågor om detta?
– Ja, jag märker att många fick en tankeställare 2018. Många blev varse att de var dåligt rustade. Inte alla men för många var det på gränsen att man klarade greenerna. Fairway hade man släppt. Gräset har ju en förmåga att komma tillbaka. Ofta tål det torka men på många banor fick man så om.
Några förslag på hur golfklubbar bör förbereda sig för de kommande åren?
– Ja, man kan se samarbeten med kommuner som har en dagvattenproblematik. Golfanläggningen kan ta emot detta och dämma upp så man får en reservoar. Man stannar upp vattnet och får ett upptag av fosfor och kväve ur vattnet innan det går vidare. Det blir en dubbel vinst, att man tar hand om och renar vatten. Den typen av samarbete kommer att öka. Emmaboda fick ju miljöpriset häromåret för att de vattnar med avloppsvatten. De var pionjärer. I dag har flera klubbar dialog med kommuner för de har ett behov av att bli av med vatten från tätorter. Kan de få en rening på vägen ut är de nöjda. Det finns kanske ekonomiska intressen för båda parter att hjälpas åt med den typen av anläggningar. Det kan också finnas miljöstöd att söka för de som vill ta om hand om belastat vatten.
