Anders Israelsson blev pro 1983. Sex år senare kom han till Haverdals GK – och blev kvar.
Men det blev ”bara” 30 år som tränare: 1 augusti tar han över som VD efter Linda Nevrén.
– Det är 30 år sedan jag började på Haverdal, så det känns oerhört inspirerande att få fortsätta att utveckla klubben i mitt hjärta i framtiden. Det känns som en spännande utmaning. Egentligen kom det lite snabbt, kanske. Men jag fick frågan när Linda sa upp sig och funderade ett tag, pratade med några mentorer, och kom fram till att det skulle vara en spännande utmaning.
Du har jobbat som tränare på Haverdal sedan 1989. Vad är det som är så speciellt med Haverdal?
– Dels trivs jag geografiskt med var jag befinner mig, dels har jag haft turen att hamna på ett ställe där jag trivs med omgivningarna, med medlemmarna och med styrelsen. Under de första 30 åren har vi inte hamnat i clinch någon gång, egentligen. Vi har haft olika åsikter ibland men det har alltid varit en bra anda och en bra stämning. Det har funnits utveckling. Vi har haft bra styrelse genom åren som varit lätt att samarbeta med.
– Sedan blir det väl så att när man varit så länge så hamnar det nära hjärtat. Man blir stolt över det man jobbar med.
Du tillträder 1 augusti. Vad blir det första du gör?
– Ja, jag ska ju fortsätta som head pro året ut. Jag har ju kontrakt med hela min personal året ut, både tränare och i shoppen. Så vi gör färdigt det här året. Det blir lite tufft att vara på två ställen men det är ju bara under en viss tid. Man får bita ihop.
– Men annars måste jag mentalt börja sätta mig in det nya jobbet. Komma in i den nya rollen.
Vad är de långsiktiga målen?
– Jag har tänkt en del på det och det finns några punkter jag tycker är viktiga:
1. Vi har en bra kultur på klubben. De flesta trivs. Vi hälsar på varandra och jag vill att vi fortsätter med det.
2. Investera i personalen – bra personal ger nöjda kunder och bra service.
3. Jag kommer ju från entreprenörshållet och vill gärna se att vi blir lite effektivare, så att vi ska kunna investera i banan och i anläggningen för att få en bra utveckling framåt.
4. Lönsamhetstänkande – hur smarta lösningar kan öka servicen utan att det kostar för mycket.
5. Förstärka Haverdal som varumärke. Halmstad är en fantastisk golfstad och Haverdal ska vara en klubb folk gillar komma till.
Summera dina år som tränare?
– Som golftränare måste du ständigt vara under utveckling. Det händer så mycket i golfen så det går inte att somna, om man säger så. Du måste älska golf för att orka med det. Det finns ju fantastiska uppsidor med jobbet… en sak som är att du jobbar med folks fritid. Det är ofta på gott humör, man möter positiva människor. Det gör det lättare.
Han gjorde precis alla fel man kan tänka sig – men hade en 100-procentigt bollträff!
Minns du någon särskilt besvärlig lektion?
– Ja, när jag gick min grundutbildning för en herrans massa år sedan… Som en del av examen skulle jag ge en lektion, det var en del av provet. Jag hade Ture Holmström som min mentor. Som elev fick jag en farbror som skulle lära sig chippa. Han gjorde precis alla fel man kan tänka sig – men hade en 100-procentigt bollträff! Han gjorde inget rätt utom i impact. Det var lite svettigt. Men jag bestämde mig för att förstärka i stället för att förändra. Och det tyckte Ture var okej.
Varför är det så svårt att lära folk spela golf?
– Golf är ju ett svårt spel. Dels är det klubbans längd. det är ju som att skriva med en meterlång penna. Och det finns så mycket som kan påverka. Du startar från en stillastående position och kan kan inte reagera. Du måste hitta något som startar svingen. En del menar att det borde vara enkelt att slå på en boll som ligger still men det är tvärtom. Medelgolfaren vill ofta övergöra det.
Ska du fortsätta driva shop och tränarverksamhet även nästa år?
– Vi får se. Det är en medlemsfråga. Det är en del av det vi ska presentera på ett extra årsmöte i början av september. Men vi har haft en bra utveckling i shopen och det vill vi fortsätta ha.
Har du någonsin tänkt att du skulle vilja vara VD för klubben?
– Man kan nog säga att jag lite varit inne på de tankebanorna. Men inte just som VD. Vi har fört en dialog de sista två, tre åren om att jag skulle övergå i en heltidsanställning på klubben. Arbetsbelastningen på klubben blir inte mindre. Det är större krav på tillgängligheten i dag och de som mejlar vill ha svar en minut senare. Eftersom samhället är så i dag. Men att det blev så här var inget jag var förberedd på. Men när jag började fundera så kände jag att det är viktigt med utmaningar, att man inte står still. Och jag känner att jag har förtroende från medlemmarna.
Och musiken kommer du ha tid med?
– Inte så mycket tid men … vi kör på, ja…
