Ekholmsnäs blir den första ”brevlådeklubben” som presenterar ett marknadserbjudande anpassat efter Svenska Golfförbundets (SGF) nya regelverk om maxtak för antalet golf-ID per golfklubb.
Förslaget förväntas röstas igenom på förbundsmöte i april.
– Det känns väl som att förslaget kommer att röstas igenom när man lyssnar på tongångarna i korridorerna. Så vi har redan nu anpassat oss till deras föreslagna riktlinjer. Man får ju anpassa sig till verkligheten, säger Ekholmsnäs ägare, Johan Mihkelson Ringqvist.
Affärsmodellen justeras
I dag har Ekholmsnäs 800 fullvärdiga medlemmar. Under våren släpper klubben de sista 600 medlemskapen till dem som står i kö.
Johan Mihkelson Ringqvist aviserade redan i oktober att affärsmodellen skulle behöva justeras om SGF´s förslag om ett maxtak för Golf-ID antas.
– Den stora förändringen är att vi går från ett ”brett medlemskap” till ett erbjudande mot den lokala marknaden. Vi har tagit fram medlemspaket för dem som faktiskt bor på Lidingö. Vi har möjlighet att anpassa verksamheten men hade jag inte legat på Lidingö hade vi legat risigt till. I innerstan finns många som vill vara medlemmar. Annars hade det varit svårt att få ihop det.
Som mest hade Ekholmsnäs 23 000 medlemmar.
Gör golfen tillgänglig
– Under alla våra verksamhetsår har vi arbetat för att sänka tröskeln för att börja spela golf. Vi utvecklade tidigt en digital plattform och vi har alltid förespråkat en prisbild som gör golfen tillgänglig för en bred kundgrupp. Men antalet har minskat under de senaste åren i takt med att konkurrens från andra golfanläggningar ökat när det gäller greenfeemedlemskap.
Maxtaket för antalet aktiva Golf-ID per golfklubb ska enligt SGF säkerställa finansieringen av golfbanors drift och värna den idrottsliga verksamheten.
2024 registrerades rekordhöga 561 000 aktiva medlemskap registrerade, en ökning med över 80 000 under en tioårsperiod. En stor del av tillväxten beror på en stark koncentration av greenfeemedlemskap hos ett fåtal klubbar, där Ekholmsnäs Golf Lidingö är en aktör.
Fem av dessa klubbar samlar nästan 20 procent av medlemskapen, och två tredjedelar av medlemmarna i dessa fem golfklubbar bor i ett annat distrikt än sin hemmaklubb.
84 procent av ökningen
Utvidgar man perspektivet till de tio största klubbarna har dessa klubbar lika många medlemmar som de 246 minsta klubbarna tillsammans. Dessa tio klubbar står för 84 procent av ökningen sedan 2015.
SGF:s utredare menar att denna koncentration skapar utmaningar kring finansieringen av golfbanor i hela landet.
SGF skriver:
”Finansieringen av banor runt om i Sverige blir allt svårare när medlemmar lämnar för ett fåtal greenfeeklubbar i främst Stockholm. Statistiken visar också att minskningen av fullvärdiga medlemskap på klubbarna inte kompenseras genom ökade greenfeeintäkter.”
Förslaget går ut på att begränsa antalet golf-ID på en 18-hålsbana till 2 800 och 1 400 Golf-ID per 9-hålsbana.
Det är detta Ekholmsnäs nu anpassat sitt marknadserbjudande efter – men man gör det under protest. Nu erbjuds fyra olika fullvärdiga medlemskapsformer.
– Är man intresserad av ett fullvärdigt medlemskap rekommenderar jag att man ställer sig i kön redan nu. När vi har nått vårt maxtak på 1 400 medlemmar kommer vi inte kunna ta emot fler medlemmar.
Ni är först av de största klubbarna med att presentera en ny medlemsmodell?
– Det är vi nog.
Vilken effekt tror du maxtaket kommer att få?
– Om man lyssnar på förbundet så tror de att medlemmar från Ekholmsnäs ska söka sig till andra klubbar. Om vi säger att det blir så – då förutsätter det att andra klubbar skapar erbjudanden som är så attraktiva att de här personerna vill bli medlemmar där. De måste anpassa sig till kunden. Vad har golfaren för behov, hur mycket vill de betala? Det är en konkurrensutsatt bransch och det är kunden som håller i taktpinnen. Andra klubbar måste lyssna på kunden.
Kommer golfen att tappa folk?
– Absolut. Jag tror att vi kommer att se en minskning av golfare med golf-ID på 10–15 procent. Det slår ju mot klubbarna men också mot SGF:s budget. De får ju betalt per golf-ID.
Finns risken att det kommer att påverka branschen i övrigt?
– Det är ett sluttande plan. Jag försöker inte lägga så mycket värderingar i det här utan tittar på vad förslaget kommer att resultera i. Det kommer att försvinna golf-ID ur registret, det försvinner ett antal golfare som betalar greenfee, som äter i restaurangen, som tar lektioner…
Vilka effekter får det?
– Branschen i stort kommer att tappa intäkter. Hur ska vi då få tillbaka de pengarna? Jo, då måste golfklubbarna höja avgifterna. Det kostar ju fortfarande lika mycket att klippa en green. Den kostnaden försvinner inte bara för att förbundet tagit bort en massa intäktsmöjligheter. Ska vi ha en kvalitativ produkt måste vi anpassa oss och då måste prisnivån på spel och årsavgifter upp. Vad händer då? Jo, då höjer man tröskeln för att spela golf. På sikt uppstår kanske balans i budgeten men insteget för att spela golf har höjts. Det kommer att bli svårare att rekrytera nya golfare. Det är som att vrida tillbaka klockan.
Om förslaget klubbas igenom tror Johan Mihkelson Ringqvist tror att ett greenfeemedlemskap på en klubb utanför storstäderna kommer att behöva kosta mellan 3 000 och 4 000 kronor när maxtaket införs. Ett fullvärdigt medlemskap skulle behöva kosta mellan 7 000 och 10 000 kronor.
Utmaning
– Det kommer att bli en utmaning för många klubbar – att övertyga folk om att köpa den produkten. Jag har ju fördelen att ligga på Lidingö där efterfrågan är stor och tillgången liten.
– Våra befintliga fullvärdiga medlemmar är, om förslaget går igenom, garanterade en medlemsplats, likaså de som står i kö för ett fullvärdigt medlemskap, förutsatt att de accepterar erbjudandet när det ges. Övriga kan behöva söka medlemskap i en klubb längre bort från sin hemvist. Scenariot kan sannolikt även bli aktuellt för andra centralt belägna klubbar som är nära sitt maxtak, tror Johan Mihkelson Ringqvist. •
