Jönköping ska växa.
Då får en av landets mer klassiska golfbanor maka på sig. På marken som Jönköpings GK huserar på i Kättilstorp vill Jönköpings kommun bygga 3 500 bostäder och 1000 nya arbetsplatser.
Jönköpings GK:s bana, Kättilstorp, invigdes som en 9-hålsbana 1938 och byggdes ut till 18 hål 1961.
Men eftersom Jönköpings kommun ökar med mellan 1500 och 2000 invånare varje år, har kommunen tagit fram en utbyggnadsstrategi. Den första etappen omfattar de centrala kommundelarna – Jönköping, Huskvarna, Tabergsådalen, Bankeryd, Barnarp och Torsvik.
Thomas Holm är klubbchef på Jönköpings Golfklubb.
– Vi tycker förstås det är märkligt. Vi vet ju att sju procent av landets befolkning spelar golf och ska vi växa med 50 000 invånare så innebär det att 3 500 av dem spelar golf. Men inte i Jönköping, tydligen.
Hotet mot klubbens existens är inget nytt, menar Thomas.
– Nej, det här har vi levt med de senaste 20 åren, eftersom vi arrenderar marken banan är byggd på. Men nyligen kom en ny översiktsplan eftersom kommunen ska växa från 150 000 till 200 000 invånare. Och då har de prickat in vårt område som ett av dem som är intressanta att bygga på.
Har ni en dialog med kommunen?
– Oja, vi har haft flera möten i vinter. Vi har en grannklubb, A6, som har gått igenom en liknande process som avslutades för två år sedan. På A6 kommer det inte att byggas. Så vår resa börjar nu med remissvar och överklagan och i den kommer vi att framhäva att vi är en av kommunens största föreningar, 1 5000 medlemmar. Vi tycker att vi har ganska mycket på fötterna. Vi vill att man ”kryssar av” detta området, ”här ska det inte byggas!”. Och i går hörde jag att i alla fall moderaterna menade att man inte skulle bygga här på golfbanan.
Golfklubben har arrenderat marken av kommunen sedan klubben bildades, 1936.
– Vi har plöjt ned en och annan krona här för att Jönköpingsborna ska kunna ägna sig åt en trevlig fritidssysselsättning. Varenda krona vi har dragit in har vi investerat i verksamheten, säger Thomas som vill investera mer:
– Vi vill ha ett arrendeavtal på minst 25 år för då kan vi utveckla vårt område, bygga vägar och annat, men det låser oss kraftigt när kommunen hela tiden ger oss fem år i stöten.
Kättilstorp är ju en gammal bana, som kanske borde kunnat k-märkas?
– Ja, vi är ju den 14:e äldsta klubben i Sverige, så här finns mycket anor, och det börjar nog politikerna inse.
Jönköpings kommun har varit öppen med vad man vill göra, menar Thomas. Annat var det i Linköping där kommunen för 1,5 år sedan presenterade liknande planer ute att ha pratat med representanter för golfklubben där.
– Golfen har ju fått en nytt uppsving. vi levererade 40 000 golfrundor förra året och man kan ju de på detta ur ett folkhälsoperspektiv. Men det verkar inte som att politikerna är medvetna om detta. Per Simonsson gjorde en bra insats när han körde samma resa mot kommunen. En fotbollsklubb är man aktiv i upp till man är 30 år kanske, i en golfklubb är man medlem från det att man är fem år tills man inte kan gå. bredden i en golfklubb har inte politikerna full koll på. det är vår uppgift att förmedla det.
– Vi har valt att inte gå ut och vara arga. Vi har bjudit in dem för att visa vad vi gör. Vi har löpspår och skidspår och pulkabackar på vintern. Det måste finnas andra platser. Dessutom rinner en å bredvid banan med en spännande biotop. Det har ju visat sig många gånger att vi har en rikare fauna och större biologisk mångfald på golfbanor än på andra platser. Så jag är inte så orolig.
Hur ser arrendet ut? Kan de sälja?
– De här inte pigga på att sälja de 60 hektar vi arrenderar men vi har diskuterat att göra tomträtt av byggnaderna. Då skulle vi kunna göra padelbana. Men vi får ju inga lån om vi har ett avtal som sträcker sig bara fem år. Det förstår ju vem som helst.
Ni hade kunnat investera mer om ni ägt marken?
– Det kan förstås finnas en öppning om de konstaterar att här ska inte byggas men jag tror inte de vågar det. Men de kan åtminstone ge oss förutsättningar att investera och vidareutveckla vårt område. Bygga nya hål på korthålsbanan, exempelvis… Många kommer in i golfen den vägen…
Remissen till kommunen ska vara inlämnad i juni. Ärendet ska behandlas 2022.
Smålands äldsta golfklubb
Som Smålands äldsta golfklubb och 14:e äldsta golfklubb i Sverige har Jönköpings Golfklubb en lång historia. Här några viktiga årtal i det som har format klubben.
1936
Jönköping Golfklubb bildas den 12 december 1936. Klubbens namn var fram till i början av 1970-talet Jönköping-Huskvarna Golfklubb. De personer som var med vid bildandet var Fred Ljungberg, Gunnar Bergenstråhle, Carl Berner, N Källander, R Dyberg, H Karnell, C Ekvall, W Lothigius, John Hjelme-Lundberg, G Elmér och S Wijkström. Mötet ägde rum på Stora Hotellet. En av dem som anses som huvudansvarig för klubbens och banans tillkomst var Fred Ljungberg, högsta chefen på STAB, Svenska Tändsticksaktiebolaget. Genom åren fick detta en stor betydelse för klubben eftersom STAB på ett mycket generöst sätt bidrog med pengar för att klara klubbens skrala finanser. Många av klubbens funktionärer arbetade också på STAB. Vår förste ordförande var Gunnar Bergenstråhle 1937-1946.
1937
Våren 1937 inleds arbetet med banan. Det var Axel Wahlström, greenkeeper från Hovås, som påbörjade arbetet. Frank Dyer var banarkitekt och kom från Göteborgs GK. Den 2 juni 1937, 24 år gammal, anställdes greenkeepern Nils Claesson som kom från Göteborgs GK. Nils Claesson stannade kvar som greenkeeper i 41 år fram till sin pensionering då hans son Kurt tog över. Arbetet med att bygga om torpet Erlandsbo till klubbhus och bostad för greenkeepern kom igång i mitten av 1937 och bekostades av Jönköpings Stad. Möblemanget i klubbhuset skänkes av John Hjelme-Lundberg. Nils Claesson flyttade in i klubbhuset sensommaren 1938 och hade sin bostad där för sin familj fram till 1957. Erlandsbo var klubbhus fram till 1964, men fortsatte därefter att utnyttjas som juniorklubbhus. I början av 1970-talet kom den första golfboomen och shop utrymmena i det nya klubbhuset blev för små och Allan Turnbull flyttade hela sin verksamhet till det gamla klubbhuset. Det användes då också som personalutrymmen för banpersonalen. När drivingrangen byggdes om 1994 revs Erlandsbo.
I augusti 1937 var fyra hål klara för spel med provisoriska greener. Klubben hade ett 60-tal medlemmar.
1938
Jönköpings Golfklubb registrerades i mars 1938 som 14:e medlem i Svenska Golfförbundet.
I oktober 1938 inviges 9-hålsbanan. Invigningen förrättades av landshövding Ekblom. Invigningsspelade gjorde den dåvarande golflegenden Erik Runfelt som spelade en artonhålare mot den Skandinaviska Pro-mästaren Frank Dyer som vann på 65 slag. Invigningsbanketten hölls på Junex och invigningen kostade klubben 268 kr.
1940-1943
1940 bildades AB Får Plus som köpte in ett 100-tal får från Övferums Bruk AB. Bakgrunden till bildandet av fårskötselbolaget var kriget och dess restriktioner. Man fick helt enkelt inte tag på bensin till den nyinförskaffade traktorn. Banan blev ingalunda jämt klippt av fåren. Finsmakare som de var tog de bara det bästa gräset vilket resulterade i att fairways och ruffar såg likadana ut med tufsigt gräs som bara var delvis nedbetat. Nils Claessons tålamod sattes varje dag på hårda prov när fåren skulle ut. Fåren hade nämligen lagt sig till med ovanan när de skulle ut att alltid går rakt ut över nuvarande 6:ans green. Missnöjet med de levande ”gräsklipparna” växte och fårskötselbolaget avvecklades under 1943.
1947
Sommaren 1947 fick Jönköpings Golfklubb sin förste landslagsman i golf. Erik Fridlund blev uttagen att representera Sverige i landskampen mot Danmark i Falsterbo den 25-27 juli. Erik Fridlund var ursprungligen från Helsingborg men hade spelat ett tag i Småland när landslagsledningen hörde av sig.
1961
Den 24 september inviges 18-hålsbanan och banarkitekt för de resterande 9 hålen var Nils Sköld. Prins Bertil invigningsspelade med Eric Ljungberg och Hans Rydell och ytterligare 3 fyrbollar deltog i invigningen. Från klubben spelade bl.a. också Arne Boqvist och Eva Stenman. Invigningsslaget ägde rum på nuvarande hål två som var det första nya hålet.
