KRÖNIKA | TOMMY JEPPSSON
En pressrelease brukar skickas ut för att informera och upplysa men sällan har väl en sådan väckt så många frågor som den som i går skickades ut från PGA Tour, DP World Tour och Public Investment Fund.
Den tog alla med överraskning, milt uttryckt.
Chock är ett ord som brukar användas slarvigt men i det här fallet kan det vara befogat.
Till och med LIV Golfs vd Greg Norman blev överraskad. Han hade inte en susning om att det sedan sju veckor tillbaka pågick förhandlingar bakom hans rygg om ett samarbete tourerna emellan.
Enligt guvernören för Saudiarabiens offentliga investeringsfond, som är LIV Golfs primära finansiella stöd, fick Greg Norman inte reda på fredsavtalet förrän några minuter innan PIF:s Yasir Al-Rumayyan och PGA Tours Jay Monahan klev in CNBC:s studio för att berätta om affären.
Själv funderar jag i mitt stilla sinne över vad det är för typ av affärsmoral som ligger bakom ett sådant beteende.
Inte heller spelarna på PGA Tour, som ju påstås äga sin tour, visste något. Den förvåning de uppvisade på Twitter var knappast spelad. Och de verkade ju inte helt nöjda.
Jay Monahan och DP World Tours vd Keith Pelley kallade båda gårdagen för ”en historisk dag” och det kan de möjligen ha rätt i. Men av vilken anledning den är historisk vet vi inte ännu.
Monahan anade kanske att samgåendet skulle kunna väcka ont blod för han betonade också följande: ”Det handlar mindre om hur människor reagerar i dag, det handlar om hur människor reagerar om 10 år.”
Monahan var också beredd på att han skulle kunna kallas både det ena och det andra efter dealen.
”Jag förstår att folk kommer att kalla mig hycklare. Men varje gång jag sagt något har jag sagt det utifrån den information jag haft vid det tillfället.”
Så. En lärdom av LIV Golfs stökiga intåg i golfen är kanske att man inte ska dra för höga växlar på någonting, men det känns som att den här affären har potential att för all framtid förändra det professionella spelet.
Dessvärre har jag en känsla av att det inte är till det bättre.
LIV Golf drog in i golfen med en ovärdig misch-masch av kanonstarter, stängda spelfält, omotiverat höga start- och prispengar och icke existerande kvalgränser. Det var golftävlingar i form av smaklös hötorgskonst.
Ur ett idrottsligt perspektiv var det mest löjeväckande. Det var inte sport som vi känner den, knappt ens uppvisning. Vilket understryks av att intresset för spelet var i det närmaste obefintligt. Det är bara några dagar sedan LIV Golf började direktsända gratis på YouTube eftersom ingen var beredd att betala för att streama.
Spelarna som tog klivet över gjorde tafatta försök att bevara sin värdighet, men varierande framgång.
De som tidigare talat högstämt om att de absolut inte var i den här branschen enbart för att tjäna pengar utan sporrades av utmaningen att mäta sig med de bästa och vinna stora tävlingar … de avslöjades med brallorna nere vid anklarna.
Det stötande var inte intresset för pengar utan dubbelmoralen. Att proffs går dit pengarna finns är inget som förvånar. Men säg då att det är pengarna som är drivkraften. Det blir bara patetiskt när man låtsas att man lockas av ”den sportsliga utmaningen” på LIV Golf eller att man skulle vara ”nyfiken på konceptet”.
Gårdagens nyhet var av den digniteten att det omedelbart var svårt att överblicka dess konsekvenser. Det fanns för många parametrar att processa.
Fråga efter fråga, dök upp i huvudet. Först var det kanske de små frågorna man funderade över.
Som: Hur ska förbundet och Henrik Stenson förhålla sig till varandra nu?
Dessa ledde till lite större frågor.
Som: Hur kan en organisation man genuint och hjärtligt avskyr plötsligt vara okej att liera sig med?
Det har inte ens gått ett år sedan Henrik Stenson kallades till ett möte med Ryder Cup-direktören Guy Kinnings och DP World Tours vd Keith Pelley.
Efter det mötet befriades Stenson från sitt uppdrag som Ryder Cup-kapten.
Nu ingår Keith Pelley någon form av allians med företaget man tog avstånd från. Och detta alltså bara någon månad efter att DP World Tour, med Pelley i spetsen, bötfällt 26 spelare, inklusive Henrik Stenson, för att de spelat på LIV. Böterna varierade mellan 160 000 och 1,3 miljoner kronor.
Nu, plötsligt, strålar Keith Pelley av lycka och säger saker som:
”Detta är en historisk dag. Vi är glada över att inte bara kunna återuppliva vår relation med PIF, utan också ha möjligheten att bygga vidare på vårt nuvarande strategiska allianspartnerskap med PGA Tour. Tillsammans kommer vi att vara starkare än någonsin och väl positionerade för att fortsätta föra spelet till världens alla hörn. Att samarbeta i denna nya enhet och påverka utvecklingen av spelet för alla våra DP World Tour-medlemmar är energigivande och spännande.”
Energigivande och spännande. Jovars.
Man behöver ju åtminstone inte fundera på vad det var som fick honom att väldigt hastigt och lite lustigt vända på en femöring.
Frågan är förstås vad spelarna tycker om att deras representanter uppträder som dresserade sälar när saudi kastar dollarbuntar efter dem? Kanske är spelarna nöjda så länge prissummorna ökar? Då kanske de rent av kan ha överseende med att hjärnan bakom LIV Golf, Yasir Al-Rumayyan, helt plötsligt tar plats i PGA Tours Policy Board. Det känns ju annars som att exempelvis Rory McIlroy och Tiger Woods skulle kunna ha synpunkter på det. Yasir Al-Rumayyan var ju Satan själv för inte alls länge sedan. Han ingår i kronprins Mohammed bin Salmans inre krets. (Vet du inte vem Mohammed bin Salman är så testa att googla ”Jamal Kashoggi”.)
Som konstaterats: Frågorna många. Liksom farhågorna.
Jay Monahan tryckte hårt på att PGA Tour kommer att ha röstmajoritet i den nya styrelsen men han medgav att de ännu inte vet hur de ska integrera LIV Golf i nästa års spelschema.
(Det är ju inte utan att man är en smula nyfiken på att se vilka som vill vara med i LIV Golfs spännande lagtävlingar nästa år.)
Fortfarande känns det svårt att till fullo överblicka de framtida konsekvenserna av samarbetet mellan de tre tourerna men jag har svårt att komma undan den mest gnagande misstanken, nämligen att LIV Golf vann.
Med tanke på det skämt till tour man åstadkom – vad kan det betyda för golfen i framtiden?
