Allt började med att Basse Friberg och Gunnar Mueller åkte till England 1971 för att försöka kvala in till The Open på Royal Birkdale.
Det var den 100:e gången The Open spelades. Ingen av dem lyckades kvalificera sig, inte det året.
Däremot träffade Basse Friberg en man som hette Karsten Solheim. Han hade startat Ping 15 år tidigare och mötet resulterade i att Basse fick ta hand om försäljningen av företagets klubbor i Sverige.
Då var Basses son, Mikael, 19 år.
Nu är han snart 65 och ska gå i pension.
Under alla de år som förflutit där emellan har han jobbat med eller för Ping – varumärket som hans pappa tog till Sverige.
– Jag började hjälpa min far 1971 i augusti, för 45 år sedan. Jag har inte jobbat med något annat. Det var mitt första jobb. Pappa hade en kemteknisk fabrik som jag jobbade lite med– vi gjorde liniment och kopparputs – och det företaget drev vi parallellt med agenturen fram till 1980. Jag jobbade för pappa i nio år, sedan tog jag över företaget.
I början av 70-talet drevs Ping i liten skala.
– Vi hade kontoret i ett rum i villan där vi bodde de första åren. Sedan hyrde vi ett kontor på Drottninggatan i Helsingborg. Där satte pappa mig.
Sedan utvecklades det. Men även om han jobbat med Ping hela livet så har det varit omväxlande.
– Jag har haft olika typer av jobb: Jag har sålt, reparerat klubbor, arrangerat demodagar. I början gjorde jag bokföring också. När jag sålde företaget till Ping 2000 så har vi inte behövt ta in några semestervikarier för jag har kunnat täcka upp för alla när de gått på semester.
Under åren fram tills Ping köpte ut honom jobbade Mikael, hans fru och Janne Witt i företaget. År 2000 ville Ping ta kontroll över varumärket globalt och köpte ut alla agenter. Då förändrades mycket.
– Vi anställde säljare. Tidigare åkte vi på mässor och var mer ordermottagare. När Ping tog över och satsade blev min roll en annan. Jag blev VD och fick ta ett mer övergripande ansvar. Det var ju en väldig skillnad att ha säljare jämfört med att driva allt själv.
Mikael Friberg var också en av dem som var med och grundade SGLF. Han satt i styrelsen till för fem år sedan.
– Våra årsmöten med SGLF var roliga, fram till för några år sedan. Det var jag, Vilen, Falkenbäck, Norberg, Jöhncke… och allt vad de hette. Det gamla gardet. Vi var som en stor familj. Tiderna är ju hårdare i dag än när vi startade. I dag är det mer konkurrens med kniven på strupen. Det är som med allt annat. Förr kunde man ju få en order per brev i ett kuvert. Nu kommer de med e-post och har man inte svarat inom 20 minuter så kommer ett nytt e-mail: ”Varför svarar du inte?”
– Efterhand som de stora bolagen, som Acushnet, tog över agenterna, körde de sin egen stil: ”Nu bestämmer vi”. I dag äger ju alla de stora bolagen sina egna organisationer. Det är sällan man har agenter eller distributörer.
– Det var roligare förr, det var det. Det är svårt att förklara varför. Man var yngre också. Var tid i livet har ju sitt. Nu ska det bli skönt att dra sig tillbaka. Och jag lämnar en organisation jag är nöjd med. När jag tog över som VD var jag 47. Kontoret bestod då av min hustru och Janne Witt. Nu har vi föryngrat firman. Patrik är 41. Han blir chef, och vi har tre säljare som alla är runt 30.
Vad ska du göra?
– Jag ska resa och spela mer golf. Jag har spelat en del men det ska bli ännu mer nu. Golf är mitt stora intresse och jag har varit lyckosam som fått jobba med det intresset.
I rummet bredvid Micke sitter Patrik Bäckbom som ska ta över. Han är lite stressad.
– Han jobbar dubbelt just nu, säger Micke. Dels har han införsäljningen för nästa år. Sedan ska han ta över stafettpinnen efter mig. Och jag tänkte att han skulle få göra sin första budget. När jag gjorde min första var det ingen som lärde mig. Numera går det smärtfritt, man har ju skaffat en viss rutin. Och det är den han ska få.
Patrik Bäckbom håller just nu på att avsluta införsäljningen för 2017. Men han tar sig tid att prata om framtiden.
Till nästa år har han rekryterat Joakim Gustavsson, tränare på Barsebäck, som ersättare för sig själv.
Patrik själv har jobbat på Ping i 14 år.
– Det är ganska lång tid men jag har alltid trivts bra. Mina rötter med Ping går ju långt tillbaka i tiden. Basse Friberg var min första golftränare, det var han som såg till att jag började spela golf. Så min historia med Ping är gammal.
Innan Patrik började på Ping jobbade han på JC.
– Ping skulle expandera och jag fick frågan och jag ville ha jobbet. Så jag sa upp mig. På den tiden var vi två säljare som delade på landet. Det var ett stort område som skulle täckas. Men på senare år har jag fått ett lite mindre område så jag har sluppit övernattningar.
Han har vetat att han skulle ta över efter Micke Friberg i ungefär ett år.
– Vi har diskuterat det en tid men mycket kan ju hända utmed vägen. Mickey visste inte när han skulle gå. Sedan han bestämde sig så har det intensifierats ordentligt.
Var ligger utmaningen för Ping i framtiden?
– Man kan säga att kläder blivit en stor del i det hela. Där har vi stor möjlighet att växa och ta marknadsandelar. Det är spännande men också tufft för det finns många bra svenska varumärken. Nu går vi mot vår tredje säsong med kläder och det känns som att det kommer att lossna nu. Men vi har fortfarande ett stort jobb framför oss.
– Annars är vårt långsiktiga mål att vi ska ta större marknadsandelar. I England ligger Ping på 24 procent av marknaden. Det kanske blir svårt att ta så mycket i Sverige men 20 procent är målet. Sedan kan inte jag göra underverk. Jag kan inte köra något eget race. Vi ligger fortfarande under Ping, och alla beslut de tar ska vara långsiktigt bra för märket. Och det känns fantastiskt bra att jobba i ett företag där vi är långsiktiga och uthålliga.
Pings marknadsandel i Sverige ligger på 16 procent, tror Patrik.
– Vi hade ju en fantastisk framgång med G30 och årets driver, G, går också bra. Men till nästa år kommer en rejäl prisökning. Jag tror konsumenten kommer att få vänja sig vid högre priser på sikt. En driver har ju bottnat på 2 999 kronor men jag tror att man får räkna med att volymsegmentet hamnar på 3 999 kronor i stället.
– Och det är inte ett självändamål. Det har blivit dyrare att tillverka produkter, arbetskraften är dyrare liksom råmaterialet. till det kommer en svängning i valutan. Kronan är svag mot dollarn i dag.
Nästa år kommer sju personer att jobba med Ping i Sverige.
En på verkstaden (som servar hela Sverige), två på kundservice och tre säljare plus Patrik själv.
I Danmark, Norge och Finland har Ping Scandinavia agenter som huvudsakligen jobbar med Ping.
– Jag ska fortsätta ta hand om några större kunder och sedan jobba nära våra säljare på fältet. Jag kommer även att jobba med att få våra agenter att jobba som vi gör Sverige. Det finns stor potential i Norge och Finland om de jobbar på samma sätt som vi.
