KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
I Golfbranschens artikel tidigare i veckan om hur Vasatorp mot alla odds lyckades få sin bana i toppskick på kort tid (läs artikeln här) framgår det att en av åtgärderna var att tillföra mycket näring, det vill säga gödsel. Något som banchefen medgav närmast förläget, troligen som en följd av ett påbud om att i alla situationer beakta hållbarhetsperspektivet från förbundet.
Det stör mig.
Banchefen gjorde förstås helt rätt.
En av de mest ambitiösa idrottsliga organisationerna på området hållbarhet är Ettanfotboll som varje år ger ut en gedigen rapport. Här har man då hållbarhet som begrepp för social och ekonomisk hållbarhet utöver den miljö- och klimatmässiga.
Lika viktig
För fotboll på nivån under eliten, med omfattande breddverksamhet, är självfallet bidraget till samhället en social hållbarhet som är minst lika viktigt som den klimatmässiga. Den ekonomiska hållbarheten är en förutsättning för att klubben ska finns kvar året därpå.
För golfen utifrån nuvarande omvärldsläge är det social hållbarhet (att skapa mer social trivsel i klubben för att behålla medlemmar) och ekonomisk hållbarhet (att säkerställa ett överskott på 2 MSEK per år vilket kan återinvesteras i anläggningen) som måste vara fokus.
Golfens samhällsnytta är förbättrad folkhälsa. Utöver de miljarder vi genererar i skatteintäkter är det minskade kostnader för äldrevård, fler ungdomar som blir goda skattebetalare och liknande. Vårt klimatmässiga avtryck är mer eller mindre noll relativt ett nystartat tyskt kolkraftverk.
I och med EU-besluten med färdplanen Fit for 55 så saknar svensk idrott alla skäl att ensamt agera på området klimat- och miljömässig hållbarhet. Tvärtom bör man då förbereda sig på att de ekonomiska konsekvenserna av Fit For 55 kommer bli kännbara för golfen liksom för alla andra.
Höjer priset
Robotisering och eldrift för alla klippytor är en bra åtgärd när dyrare utsläppsrätter höjer priset på diesel upp mot i värsta fall (enligt analytiker) på 40 kronor litern redan 2030. Nätutgifter som höjs med 50 procent för att staten låter nätmonopolen stjäla våra pengar, gör att solceller bör vara lönsamt för golfklubbar då merparten av konsumtionen sker under sommaren när solen lyser.
Har man boende eller ligger avsides kan laddstationer vara lönsamma och ge mycket hållbarhet.
Gödsel som även den kommer att bli dyrare, är en av hörnstenarna för ekonomisk hållbarhet. En bra turf och en vacker bana är grunden för intäkter från greenfee såväl som nödvändig för att inte tappa medlemmar.
När systemet med utsläppsrätter kickar in 2026 kommer golfen att ha klimatkompenserat för sin gödning genom dessa. Golfens utsläpp är dessutom försumbar för den mikroskopiska klippta yta våra golfbanor utgör som total del av Sverige. Sedan kommer biogödsel över tid att bli billigare än fossilbaserad gödning och runt 2030-35 kommer höga utsläppsrätter göra att fossilfri (vätgas) konstgödsel blir billigare.
Porr behövs
Golfen ska attrahera konsumenter för att nå sina ekonomiska mål. Då behöver man porr.
Porr är drivande för att kommersialisera verksamhet inom upplevelseindustrin. Matporr är grundläggande för restaurangnäringen. Hur man lägger upp maten visuellt är nästan lika viktigt som hur den smakar. Kokböcker är ur alla perspektiv ett fullständigt substitut för sexuell pornografi (nu tänker jag på moderna sådana, inte Hemmets kokbok från 1937). Peter Cordén som golfbanefotograf skapar underbar golfporr. Hans fantastiska bilder får en att längta till de banor han fotograferar. Våra hotell är fulla av ren inredningsporr för att vi skall välja rätt hotell när vi reser.
Porr, här i betydelsen visuellt sensuellt och inte sexuellt, är en av grunderna för lönsamhet för en golfanläggning.
Banan skall ha en bra turf att slå på, vara välskött både reellt och visuellt och dessutom vara vacker. Utöver att tillföra och ta bort vatten, stödså, vertikalskära och lufta så är näring grundläggande för att klara det.
En golfbana bör enligt mitt förmenande ha en professionell gödselplan som gör att man når de målen som då inte får påverkas av någon extern hållbarhetsstrategi på klimatområdet. Sedan kommer man att få betala kostnaden för detta i klimatkompensation. Att dra ner på gödsling riskerar att skada verksamheten. Sen skall man självfallet inte övergödsla heller. Det är att ge bort pengar. Det gör ingen av våra duktiga banchefer inom golfen sedan många år.
Inga skuldkänslor
För min egen 1 000 kvm stora gräsmatta, kör jag en halv giva Xeed var tredje vecka, från den tidpunkt då min gräsmatta uppnår 6 grader 8 centimeter ned i marken. Det pågår fram till första september. Då tar vi en vända med höstgödsel i samband med att jag börjar släppa upp gräset inför vinter. Detta gör jag utan att på något sätt belasta mig själv med skuldkänslor. Jag känner mig inte alls som någon miljöbov då jag glider ner till ICA på el med vår laddhybrid och värmer huset med pellets samt har en elkonsumtion på nivån ”Mest effektiva hem” i Tibber.
Målet med min gräsmatta är – utöver att göra grannarna avundsjuka – att den är så vacker att den förhöjer må bra-känslan när vi själva eller med vänner sitter på terrassen.
Uppdraget för banchef och VD är enkelt att definiera. Den visuella upplevelsen av gräsytor, klipplinjer, färger, greenytor, bunkerkanter skall oavsett om man är ute och spelar eller sitter på terrassen med goda vänner och lämplig sportdryck, göra att man blir varm i själen.
Det är bara då intäkterna blir stora nog för att leverera samma upplevelse varje år. •
