När Riksidrottsförbundets genomförde sin kostnadsundersökning visade den inte bara att golf är en av de billigaste idrotterna för ungdomar.
Den antyder också att golfen tappar kraftigt bland ungdomar.
Sedan undersökningen senast genomfördes, 2003, har antalet golfande ungdomar minskat med 35 procent.
Riksidrottsförbundets kostnadsundersökning har tagits fram i syfte att mäta kostnaderna för barns idrottande i Sverige när det gäller tio av de vanligaste idrotterna. Dessa idrotter är ishockey, ridsport, innebandy, basket, gymnastik, friidrott, simning, golf, tennis och fotboll.
Föräldrar till barn mellan 7-15 år har svarat på frågor om vad barnens idrottande kostar. Undersökningen bygger på drygt 2 300 svar och belyser kostnaderna i tio olika idrotter.
De som angav att de spelar golf var blott 191 hushåll mot 293 för sex år sedan.
De tio idrotterna är basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, innebandy, ishockey, ridsport, simning och tennis. Här nedan visas, i punktform, en sammanfattning av de viktigaste resultaten (undersökningen genomfördes även 2003):
• Den totala kostnaden för ett barns idrottande har mellan 2003 och 2009 ökat från 4510 till 5128 kronor.
• 39 % av kostnaderna var resor, 38 procent avgifter, 22 procent utrustning och 1 procent var övriga kostnader.
• Ju äldre barnet är desto högre blir kostnaden, alltså kostar en femtonårings idrottande mer än en sjuårings.
• Resekostnaderna är dubbelt så höga i glesbygden jämfört med i en storstad medan omvänt förhållande gäller för avgifter.
• Svenskfödda föräldrar lägger ungefär lika mycket pengar på sitt/sina barns idrottande som de med utländsk bakgrund.
• Man betalar något mer för flickors än för pojkars idrottande.
• Ishockey och ridsport var 2009, liksom 2003, klart dyrast att utöva.
Föräldrarna som svarat på undersökningen har på en tiogradig skala fått ange om de tycker att kostnaden för barnens idrottande är låg eller hög. Medelvärdet hamnade här på 6,0. När de i motsvarande tiogradiga skala svarar på frågan om de tycker att de får valuta för pengarna så blir medelvärdet 8,4 det vill säga föräldrarna ansåg i hög utsträckning att man fick valuta för pengarna.
En ungdomsgolfare lägger totalt ner 3 500 kr per år i avgifter, utrustning, resor och på övriga kostnader. Den största utgiftsposten för golfare är avgifter, där man årligen lägger ner 1 500 kr. Efter avgifter går en del till utrustning ( 1000 kr/år) och resor (600 kr/år).
Barn under tio år lägger i snitt totalt 2 200 kr/år medan barn över 13 år i snitt lägger ner totalt 4 000 kr/år. Barn som är mer aktiva, det vill säga är aktiva minst tre ggr/vecka, har högre kostnader jämfört med de som är mindre aktiva. Det finns ett samband mellan ålder och aktivitetsgrad där äldre barn är mer aktiva.
Om vi tittar på medelvärdet blir den årliga kostnaden 4 494 kr/år. Det högsta värdet som nämnts är 29 600 kr/år medan det lägsta är 400 kr/år.
Kostnaderna för golf ligger på nästan samma nivå som 2003. -Svaret är oerhört positivt och visar att våra idrottsföreningar göra ett mycket bra jobb. Tidigare undersökningar visar också att pengar sällan är ett skäl till att barn och ungdomar slutar idrotta, säger Karin Mattsson Weijber, ordförande Riksidrottsförbundet.
Resultaten är baserade på en postal enkät som har skickats ut till 3 000 barnfamiljer med idrottande barn i ålder 7-15 år. I ett första steg i undersökningen gjordes ett slumpmässigt urval av föreningar inom varje idrott för att få ta del av deras medlemsregister. Därefter gjordes ett slumpmässigt urval av medlemmar i föreningarna till vilka enkäten skickades ut. Antalet föreningar per idrott vars medlemmar kontaktades varierar i antal mellan 19 och 30. Inom varje idrott skickades dock totalt 300 enkäter ut. Svarsfrekvensen i undersökningen är 49 procent.
Fakta om golfande ungdomar
Antal respondenter: 191 stycken
Kön: 77 procent pojkar och 23 procent flickor
Medelålder: 12,0 år
Aktivitetsgrad: 44 procent är aktiva minst en gång per vecka
Bostadsort: 30 procent bor på glesbygd/landsbygd
Andel boende i villa/radhus: 89 procent
Andel med hushållsinkomst över 600 000 kr/år: 56 procent
Utländsk bakgrund: 10 procent
Minst en bil i hushållet: 100 procent
Antal vuxna: 93 procent bor med minst två vuxna
Antal barn: 61 procent av hushållen har två barn
Ärvd utrustning: 24 procent har ärvt utrustning