Det finns så många fina banor, i Sverige och i världen.
Turnberry, Royal Dornoch, PGA Catalunya, Falsterbo, Royal Birkdale, Swinley Forest… listan kan göras lång och brokig.
Det är ett sant äventyr och en oförglömlig upplevelse att spela någon av dessa fina banor.
Men det kan vara oförglömligt och ett lika stort äventyr att spela golf under enklare förhållanden också. Man glömmer det ibland.
Sonen har tråkigt just nu. Sommarjobbet är över. Kompisen är bortrest.
”Vi kanske ska dra och spela golf någon dag?”, föreslog han.
Då vet man att hans dagar är långa. Han har aldrig blivit riktigt biten. Han tog grönt kort på Drottningholm och han har hängt med ut ibland. Men aldrig med särskilt stor iver. Han har uppskattat den vackra parkmiljön mer än själva spelet, tror jag.
Men nu passade jag på. Jag bommade igen ”kontoret” och så åkte vi till Hässelby Golf, en semi-p&p. Vi har inte varit medlemmar i någon klubb på ett par år men vi fanns i GIT-registret. Så vi bokade en tid, betalade totalt 300 spänn för 9 hål och köpte en hink bollar. Sonen fick 35, jag 15.
På de tio första försöken träffade han bollen en gång. För varje miss tog han i ännu mer på nästa försök. Jag försökte rätta till de värsta felen men tänkte att jag får nog gå in och avboka tiden. För det där skulle aldrig funka på banan.
Men bollträffen förbättrades en aning, vilket inte behöver betyda mycket, och jag tänkte att jag skulle ge det en chans. Man kan ju alltid kliva av.
Han gjorde bogey på första hålet (par 3). Sedan par, dubbel, bogey, bogey, par… det flöt på.
Och när jag sa ”bra slag!” så var det inte av artighet. Det kom med förvåning från hjärtat. Jag sa det många gånger. Jag märkte att han tyckte det var kul. Självförtroendet kom smygande, det som brutits ned av alltför mycket spel på alltför många utmanande banor. Nu var golf roligt. Här var aldrig greenerna utom räckhåll. Puttarna stack inte i väg. Till och med chipparna slog han till slut med något som med lite generositet kan kallas för backspin.
Banan är som den är. Många par 3, några korta par 4. Enkelt skick.
Men vi hade så roligt och trevligt under den dryga timme det tog att spela oss runt. Efter varje hålad putt gick vi med nyfikenhet mot nästa hål. En enkel bana kan orsaka mycket glädje. Ibland behövs inte mycket mer än så.
Fattiga vänner och enkla golfbanor ska man inte förakta.
