KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
SGF har – som en del av arbetet med Strategi 2031 – gjort en så kallad SWOT-analys. Det finns mycket att reflektera över när man läser den och försöker förstå de bakomliggande faktorerna till slutsatserna.
Ni kan se den här.
Min första tanke är Einsteins syn på hur man mäter intelligens. Det är enligt honom förmågan till förändring.
Omvärld och verklighet är aldrig vare sig grund för en svaghet eller ett hot, utan något man måste förhålla sig till när samhället förändras.
Det är uppenbart att hela analysen är gjord med en medveten exkludering av de privata klubbar – av anläggningar som drivs som resorts och besöksmål och som därmed är en del av den upplevelseindustri hela golfen tillhör.
Greenfeemedlemmar är, för att ta ett exempel, inte ett hot utan ett bevis på att modellen där alla betalar samma och får olika har slutat fungera. Det är det som är hotet, men lika gärna möjligheten.
Vi har under 2023 inte sett några tecken på att investeringsviljan i golf har försvunnit. Pengar är inte problemet. Den höga inflationen beskrivs som ett problem eftersom nästa års avgifter sätts långt i förväg. Då är det modellen för hur man prissätter tjänsterna som är problemet. Inte inflationen.
Man lyfter fram rekrytering av flickor som en möjlighet. Det tror tyvärr inte jag kommer att ge resultat. Att i stället fokusera på att rekrytera kvinnor i ålder 30-50 – ett spann där vi är mycket svaga – skulle på sikt ge oss deras döttrar också.
Ska man lyckas rekrytera kvinnor till golfen är det inte genusteorier, jämställda styrelser och annan woke-ideologi som är modellen. Vilket SGF bevisat genom 50/50 projektet.
Det är i stället att få kvinnor att inse att golf är roligt, nyttigt och socialt och dessutom en naturupplevelse. Vidare: Fler välskötta toaletter, anpassade menyer i restaurangen, snygga kläder i shopen. Vi säljer tjänster.
Svagheten med kompetensförsörjning borde vara enkelt problem att lösa. Rekrytera från hotellbranschen. De har en identisk affärsmodell i form av Inventory Business. En receptionschef på ett Choice Hotel har väsentligt lägre lön och väsentligt bättre utbildning än de flesta klubbchefer. Oftast civilekonom med hotellinriktning. Kan de fylla ett hotell kan de fylla en golfbana. Sen måste arbetstiderna anpassas så att man kan ha familj och barn.
Konkurrensen om vår fritid mördande och kostnaderna per sålt årskort eller greenfee kommer att öka. Antalet medlemmar i föreningar minskar många områden och den samhällstrenden påverkar även golfen.
Ludvig, Linn, Vincent och Maja med flera inspirerar befintliga juniorer att satsa såväl som de glädjer oss seniorer numer nästan varje helg men de ger inga nya juniorer. Den trista sanningen kvarstår att en junior i en golfklubb är son/dotter till en senior golfare i samma klubb.
De bakomliggande trenderna för beteendeförändringar hos konsumenter inom upplevelseindustrin som nu framstår som hot för golfen har vi i olika rapporter och nyhetsbrev kunnat läsa om i långt över 15 år. Det har funnits ett decennium att förändra, anpassa och utveckla verksamheten.
Vi har flera anläggningar som gjort strålande resultat under 2023 för att de anpassat sig.
Verkligheten och samhällsförändringar är inte ett hot om man har förmåga att förändra sig.
Einsten tillskrivs också citatet ”Att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat utfall är definitionen på galenskap”.
Då vi alla vill att golfindustrin skall växa få fler kunder och i förlängningen också nya generationer dollarmiljonärer som vi kan beundra är det förändring som gäller.
Att se alla som individuella kunder i stället för ett medlemskollektiv är ett bra första steg på vägen. •
