År 2010 i St Andrews höll Peter Nordwall en föreläsning på en konferens för golfbanearkitekter.
Själv kallade han det för en kåserande föreläsning där budskapet var att golfbollen flyger alldeles för långt och att det var dags att sätt stopp för utvecklingen.
Han uppskattar att majoriteten av de närvarande höll med om det han sa.
Men två viktiga aktörer intog en motsatt ståndpunkt – USGA och R&A höll inte med.
Omvärdera
Inte då. I dag är organisationerna på väg att omvärdera frågan och har skickat ut sina tankar på en slags remiss till branschen.
– Det är kul att du tar upp det nu för detta kommer ju att få ett väldigt stort diskussionsutrymme den här säsongen, säger Peter Nordwall till Golfbranschen.
Peter Nordwall var en av pionjärerna i debatten. Han är en av de mest kända svenska golfbanearkitekterna och har ritat ett 30-tal golfbanor i Sverige (och utomlands). Bland hans banor finns skapelser som Bro-Bålsta, Ekerum, Gränna, Kongsvinger, Slite och Svartinge.
Peters St Andrews-föredrag handlade om att golfbollens utveckling hade fått flera negativa konsekvenser, bland annat för ekonomi och miljö.
Starkt stöd
– Jag hade väldigt starkt stöd i salongen den där gången, minns jag. Även om vi inte räknade rösterna så bland de 180 banarkitekterna så var det nog 80 procent som höll med om det jag sa. Den ende som talade emot var egentligen ordföranden för den amerikanska föreningen för banarkitekter.
En journalist från brittiska The Telegraph gillade Peter Nordwalls tankar så mycket att han bad honom skriva en debattartikel. Den undertecknades av bland andra Donald Steel, David McLay Kidd och Malcolm Campbell.
En tid efter Peters föredrag i St Andrews sprang Peter på Steve Otto, Chief Technology Officer på R&A, att han ”i princip” höll med Peter om det mesta han sa:
– Vi sprang på varandra i R&A:s klubbhus och hade en del mejlkonversation. Han sa vid ett av våra möten: ”Peter, du måste förstå att det tar tid att vända på ett hangarfartyg”. Och det har tagit 13 år att vända på fartyget.
Vacklade
Efteråt framkom det att framför allt USGA var emot medan R&A vacklade i frågan.
– De rådde inte på USGA. Att USGA var så starkt emot berodde ju på att bolltillverkarna i USA hade väldigt starka jurister. De var hela tiden beredda att stämma USGA om de jobbade i den här riktningen. Vi försökte argumentera genom att framhärda i att mitt förslag skulle vara en fördel för bollfabrikanterna.
– Men vi lyckades aldrig övertyga dem.
Förändringen kom när Mike Davis blev ny CEO för USGA.
– Han tillhör en annan falang. Han satte ned foten och har lyckats vända diskussionen, menar Peter.
Anledningarna till att Peter drev saken var flera. Följden av bollens utveckling blev att många banor behövde förlängas. De banor som byggdes efter millenieskiftet tog mer mark i anspråk vilket betydde att större arealer skulle vattnas, dressas, gödslas, klippas, ogräsbekämpas…
Stora pengar
Skötseltimmarna för banorna ökade, det förbrukades mer bensin, vatten, gödsel, arbetstimmar och bekämpningsmedel. På en hel bana kunde det handla om stora pengar under ett år.
Någon måste betala för de ökade kostnaderna och det blev förstås golfaren i slutändan.
Ett annat skäl som Peter Nordwall angav var att långa, moderna banor tog längre tid att gå och att spela. Som ung brukade han spela Kevinge på 2,5 timme. Det gör man inte i dag vilket i och för sig inte bara beror inte på långa banor utan på att folk letar mer efter bollen. Vilket är en annan effekt av att bollen går långt. Den hamnar längre ut i skogen, om man säger så.
Lägg därtill säkerhetsproblemen som långtflygande bollar orsakar. Peter Nordwall pratade redan 2010 om 92/15-regeln: 92 procent av bollarna som slås från tee har en avvikelse på mer än 15 grader från den tänkta spellinjen.
Tre bolltyper
Peters förslag gick ut på att det skulle finnas tre olika typer av bollar i framtiden. Peter hade en modell för hur nya boll skulle rullas ut.
Peter jämför det med när man i Ryder Cup 1985 bestämde att alla skulle spela på den amerikanska bollen, 1.68 tum, och inte den engelska med en storlek på 1.62 tum.
Sedan 1986 är det den amerikanska storleken som gäller för alla golfspelare.
– Alla sa då att det går ju inte smälta ihop? Jo, det tog en Ryder Cup-match och sedan spelade alla på samma boll året därpå. Med detta som bakgrund formulerade jag ett förslag där man under år 1 skulle spela en stor tävling eller samtliga majors med en boll som gick 15 procent kortare. Då pratar man rejäla skillnader. Sedan skulle man fastställa ett år 2 och från och med det året skulle man introducera en boll som gick ytterligare 15 procent kortare medan boll 1 övergår till att vara obligatorisk för all annan herrgolf världen.
Damerna skulle fortsätta med den nuvarande bollen.
– Det skulle dra ihop fältet. Vi skulle slippa diskussioner om för långa banor och sätta stopp för den katastrofala utvecklingen med säkerhet, arealbehov och skötselkostnader, säger Peter.
E-ball
Peter Nordwall föreslog att den nya bollen skulle heta E-ball där E stod för Environment. Han menar att nästan alla svenska arkitekter backade förslaget och han tror det beror på att alla förstod att det var viktigt ur miljösynpunkt.
– Svenska arkitekter ligger långt fram när det gäller miljötänkandet. Det är förvånande att inte fler i världen insett att det är detta som är den givna inkörsporten i debatten. Det är ett så tungt argument. Varför ska inte vi inom golfen ta hänsyn till miljön utan bara gasa på i fel riktning?
Golfvärlden är kluven i frågan. För några dagar sedan drev Rory McIlroy green på hål 11 på Austin Country Club, ett par 4-hål, under WGC-Dell Match Play. Efteråt sa han, något överraskande, att han tyckte att bollarna borde begränsas.
– Ja, han har ju vänt i diskussionen. Han tillhörde ju motståndarna till en början. Snart är kanske Bryson DeChambeau ensam om sin ståndpunkt… Men han är ju lite udda över huvud taget så det tar väl tid innan han ändrar sig.
Fel håll
Andra känna spelare som velat begränsa bollen är Arnold Palmer och Jack Nicklaus.
– De var ju varma förespråkare för ”roll back the ball” men det var samma diskussion då som nu. Det sades vara konkurrensbegränsande och ”inte vad publiken ville ha”. Men de hade förstått att utvecklingen var på väg åt fel håll. Det intressanta är att 2010 viftade man bort problemet genom att säga att man hade stoppat utvecklingen genom 2003 års normer. Men det kan vi ju konstatera nu att det lyckades man inte alls med.
Känns det som att du fått rätt till slut?
– Det känns väl i alla fall som att jag inte var helt fel ute, om vi uttrycker det så… ”it takes time to turn an airplane carrier”, som Otto sa… I vilken mån jag har påverkat kan jag inte uttala mig om men om inte annat så kan jag konstatera att diskussionen i dag går i den riktning vi argumenterade för då. Men lösningen som vi föreslog är långsiktig bättre, tycker jag.
