Golfspelandet har ökat dramatiskt den här säsongen på de flesta golfbanor i Sverige. Golfsverige har fått fler spelare, klubbarna fler medlemmar och högre omsättning.
Överlag har det gett positiva effekter för en sport och en näring som har en rad kärva år bakom sig.
Men det finns en mindre positiv följd av det plötsliga uppsvinget: Svenska golfbanorna är generellt sett hårt slitna efter succésommaren. Och det gäller även banarbetarna.
– Man kan säga att vi har byggt upp en stor underhållskuld, säger Göran Tyrsing som är kanslichef på Swedish Greenkeepers Association (SGA).
Svårt hinna med
Det har spelats 35 procent mer golf i år än 2019. Många banor har varit så fullbokade att skötseln blivit lidande. Banarbetarna har haft svårt att hinna göra sitt jobb. Resultatet har blivit att samtidigt som speltrycket gått upp så har skötselåtgärderna minskat.
Totalt har det spelats 2,5 miljonerna fler ronder i år än 2019.
– Det är lika mycket som om man hade haft 100 extra företagsgolf à 60 personer på alla Sveriges 18-hålsbanor. Säg att vi lägger en skötselplan baserad på 2019 års siffror. Då kommer någon plötsligt in i styrelserummet och säger: ”Vi har precis fått in 100 företagsgolf extra!”. Då hade man ju rivit alla papper och börjat om. Man hade fått göra om planering och budget. Det är precis det som inträffat i år, säger Göran Tyrsing som samtidigt vill betona att han ser den gångna säsongen som väldigt positiv och viktig för Golfsverige.
– Det är mycket pengar in i kassan till klubbarna och allt som hänt är positivt, det ska jag säga direkt.
Uppstår brister
Men. Eftersom många klubbar kört med befintlig personalstyrka, befintlig maskinpark, och med den mängd material man hade beställt så har uppstått brister när spelet blir så pass mycket mer omfattande än budgeterat.
– Och samtidigt som spelet har gått upp 30-35 procent och ökat slitaget på banan så har produktionen gått ned kanske 25 procent för det är så mycket folk på banan. Klippningen som skulle ta fem timmar, den tar sju för det är så många stopp och mycket väntan. Man måste hela tiden stanna och släppa fram golfare och man får stanna för att det inte ska uppstå säkerhetsrisker. Så de timmar man normalt skulle lagt på finisharbete har försvunnit.
Göran tycker att många golfare inte har visat förståelse för den uppkomna situationen.
Ser inte helheten
– Jag spelade med mina kompisar på en 36-hålsanläggning för några veckor sedan. De är duktiga golfare men hade inte riktigt någon förståelse för detta. Jag fick höra en hel del gnäll på banan. De hade synpunkter på skötseln på banorna och tyckte inte att den var lika väl underhållen som åren innan. Jag kan köpa deras känslor men de ser inte helheten. Jag tror just den här banan hade 17 000 rundor extra i år. Det är 8 500 rundor mer per bana. Tekniskt och logistiskt är det omöjligt att sköta banorna på samma sätt som året innan. Skulle man klara det så hade det behövts 30 procent mer personal för att hinna med och troligtvis också ett par maskiner extra så man kunnat åka på olika håll och jobba.
Jag har noterat att flera banor jag varit på har sett lite mer slitna ut än normalt.
– Det myckna spelandet har så klart påverkat på slitaget på banan. Det är mycket torvor uppslagna där drivarna landar. Men det är också mycket underhållsarbete som inte hunnits med. När du går på gången från en green till nästa tee så kanske gräskanten brukar kantskäras ett par gånger varje säsong. Sådant har inte hunnits med. Extratimmarna har bara försvunnit. Och sådant kan ge ett sjabbigt intryck. För banor som har den designen kan ju avsaknaden av kantskurna bunkrar ge ett bedagat intryck. De timmar som är avsedda för underhåll har fått stryka på foten för att man ska hinna med det viktigaste. Det kan vara svårt att sätta fingret exakt på vad som inte görs men en säsong som den här försvinner hundratals timmar, kanske tusentals om vi pratar om en stor klubb. Då förstår man att det försvinner en del ”touch” på banorna.
Sverige har alltså slitna banor?
– Det kan man säga. Ska man prata ekonomispråk skulle man säga att vi har en underhållskuld till banorna. Vi borde ha reparerat men vi har bara producerat och producerat. Men underhåll har inte tiden räckt till för. Det är inte helt olikt ett företag i en extrem högkonjunktur. Plötsligt märker man att maskinerna är slitna och måste repareras och underhållas.
Finns det någon enkel lösning?
– Ja, det gör det. Och det är ingen panik på något sätt men vi måste inse var vi befinner oss. Det finns olika varianter. En lösning som ingen vill ha är att man begränsar spelet, att man stoppar spel på måndag- och torsdagförmiddagar för att hinna ikapp. Den andra grejen är att stärka skötselbudget, att ta in en gubbe till. Är man normalt sex personer och tappar 20 procent i produktivitet så är det en gubbe till som behövs. Det är en lösning. Man får se till att maskiner, förbrukningsmaterial och personal ökar i den takt som slitaget ökar. Så om man jämför med 2019 så ökade slitaget 35 procent i år, kanske. Man kanske kan gissa sig till att vi kanske ökar 20 procent 2021, i förhållande till 2019, då. Vi kanske går ned i spel 10—15 procent jämfört med i år. Då får man förhålla sig till det.
Du som har kontakt med dina medlemmar– är de lika slitna som banorna?
– Ja, det är de. Men de är ”positivt slitna”. Det är inte så att de står på barrikaderna och säger att ”det här håller inte”. De är mer hänförda över en fantastisk säsong. Alla drar sina stories och de liknar ofta varandra. De har många övertidstimmar och de ser fram emot att vila. Men det är gott gry. Jag har inte hört något gnäll. Alla ser det positiva men de är rätt slitna.