I helgen håller Svenska Golfförbundet (SGF) sitt årsmöte, där en av de mest omdebatterade frågorna på förhand har varit förslaget om att införa ett maxtak för hur många medlemmar en golfklubb ska få ha – det så kallade maxtaket för golf-ID.
Den frågan har slukat allt ljus.
Förslaget har rört upp starka känslor och splittrat golf-Sverige. Det har till och med blivit rättssak innan förslaget ens klubbats. Flera golfklubbar har anmält SGF till Konkurrensverket.
Vissa ser det maxtaket som ett sätt att stärka golfens framtid, medan andra varnar för vikande antal aktiva spelare.
Förbundets argument: Kontroll och kvalitet
SGF menar att förslaget är en nödvändig åtgärd för att säkerställa att golfklubbarna erbjuder sina medlemmar rimlig tillgång till spel. I dag finns exempel på klubbar med tiotusentals registrerade spelare – långt fler än vad klubbarnas golfbanor kan hantera. Detta har möjliggjorts genom att vissa klubbar har erbjudit billiga medlemskap utan avsikten att medlemmarna faktiskt ska spela på klubbens bana.
Förbundet ser detta som ett problem, eftersom det kan underminera den traditionella klubbstrukturen och skapa en obalans i systemet. SGF menar att den nuvarande modellen riskerar att urholka de traditionella klubbarnas ekonomi då alltför många »distansmedlemmar« inte bidrar till klubbverksamheten på samma sätt som lokala medlemmar gör.
»Detta medför också verksamhetsmässiga och idrottsliga utmaningar i Golfsverige, t ex när det gäller klubbliv och introduktion av nya golfspelare. Med vikande medlemssiffror i klubbarna blir det också allt svårare att klara större investerings-, renoverings- och underhållsprojekt av bana och klubbhus. Enkelt utryckt måste ökade driftskostnader och investeringar bäras av allt färre medlemmar. På sikt hotas därför ett flertal banor av nedläggning. För att sammanfatta: ett fåtal aktörer säljer aktiva Golf-ID i betydligt större grad än de säljer golf och omöjliggör på sikt en fungerande sund golfmarknad. Detta är problemet som klubbarna 2023 adresserade som ett stort hot under rubriken ”greenfeemedlemskap.«
I det officiella förslaget (länk: SGF:s proposition) betonar SGF att syftet är att skapa en mer rättvis och hållbar struktur där golfklubbar faktiskt har en koppling mellan sina medlemmar och den bana de representerar.
Kritiken: En inskränkning av konkurrensen
Motståndet mot förslaget är starkt. Kritiker, däribland flera klubbar och branschaktörer, menar att det handlar om att skydda traditionella golfklubbar från sund konkurrens, snarare än att utveckla golfen. Golfbranschens krönikör Dan Persson har flera gånger riktat kritik mot SGF:s förslag och menar att det bygger på en felaktig premiss. I en krönika här på Golfbranschen beskriver krönikören Dan Persson förslaget som ett försök att ”skydda traditionella klubbar från förändring” snarare än att lösa ett verkligt problem. (Läs mer här).
Motståndarna, däribland flera golfklubbar och aktörer inom golfbranschen, menar att förslaget begränsar konkurrensen och inskränker spelarnas frihet. De pekar på att många spelare inte har behov av att spela på en specifik hemmabana, utan snarare vill ha tillgång till ett Golf-ID för att kunna boka starttider där det passar dem.
Kritikerna menar också att golfen riskerar att tappa nya spelare om det blir svårare och dyrare att få ett golf-ID. En flexibel modell där olika typer av medlemskap kan existera parallellt skulle kunna gynna golfens tillväxt snarare än att begränsa den.
Ett annat argument som lyfts fram är att förslaget skulle kunna vara olagligt. Flera klubbar har anmält SGF till Konkurrensverket, och Konkurrensexperten Per Karlsson har liknat förslaget vid en form av kartellbildning (källa).
Anmälarna menar att förslaget innebär en otillåten begränsning av marknaden. Konkurrensexperten Per Karlsson säger till Golfbranschen.se, menar att SGF:s förslag begränsar enskilda klubbars möjligheter att bedriva sin verksamhet fritt.
Om Konkurrensverket skulle fälla SGF kan det få långtgående konsekvenser för hur golfsporten organiseras i Sverige.
Vad blir konsekvenserna?
Om förslaget går igenom kan det få flera följder:
- Färre möjligheter för distansmedlemskap
Många golfare, särskilt nybörjare och personer som spelar sällan, använder sig av billigare distansmedlemskap för att få sitt golf-ID. Ett maxtak kan innebära att denna möjlighet försvinner, vilket riskerar att göra golfen mer otillgänglig för vissa grupper. - Ekonomiska konsekvenser för vissa klubbar
Klubbar som i stor utsträckning förlitar sig på intäkter från distansmedlemmar kan få svårt att klara sig ekonomiskt. Samtidigt kan traditionella klubbar, som vill att fler golfare engagerar sig lokalt, gynnas av en modell där medlemskapen är mer kopplade till faktisk spelkapacitet. - Minskad konkurrens och innovation?
En central fråga är om förslaget bromsar nytänkande och digitalisering inom golfen. I en krönika på Golfbranschen.se beskriver Anders Hammarström förslaget som ett sätt att skydda en föråldrad affärsmodell, snarare än att anpassa golfen till moderna behov och vanor (källa).
Har det gått prestige i frågan?
Debatten har blivit allt mer polariserad, och vissa menar att förbundet inte är öppet för dialog. Kritiker anser att SGF driver igenom förslaget trots motståndet, vilket skapar en känsla av att det handlar mer om prestige än om en faktisk lösning på golfens utmaningar.
Mattias Bohlin, vd för Happy Golfer tycker förslaget är tanklöst. Han menar att det finns många golfare som inte har så stor betalningsvilja.
– Många av de här spelarna har vi lyckats aktivera – och då är det plötsligt ett problem?
Förbundets biträdande generalsekreterare Bo Bengtsson menar att systemet utarmar Golfsverige. Till TT säger han att det skett en förflyttning där fler golfare går över till de största klubbarna. »Flödet är för stort och utarmar övriga golf-Sverige. Det är bara vi golfare som kan betala våra banor och ju färre vi är som delar på den kakan, desto svårare att hålla banorna levande«, menar Bo Bengtsson som att det fortsatt ska gå att rekrytera 60 000–70 000 nya golfare varje år:
»Jag upplever att det finns en stor uppskattning för att vi har lagt det här förslaget till slut, känslan är att vi kommer få en stor majoritet på stämman«, säger han.
Slutsats: En väg framåt?
Oavsett utgången på årsmötet är det tydligt att golf-Sverige står inför ett vägval. Frågan är om den föreslagna modellen är rätt väg att gå. Om förslaget klubbas igenom, riskerar det att leda till en långdragen juridisk strid som kanske på sikt kan påverka och förändra golfens framtida medlemsmodell i grunden.
Diskussionen lär fortsätta även efter helgens omröstning. •
Följ årsmötet här.
