Anna Dahlberg Söderström är kvinnan bakom träningsmodellen 2610 som väckt stort intresse bland golfklubbar i Sverige. Anna är bara 35 år men har redan en lång golfkarriär bakom sig. Nyligen blev hon prisad för sitt framgångsrika arbete som klubbchef på Kårsta Golfklubb.
– Jag gillar ett högt tempo. Att gå till jobbet och lägga upp benen på skrivbordet är väl inte riktigt vad jag skulle kalla för ett stimulerande jobb, säger hon i den här intervjun med Golfbranschen.
Anna har gått den långa vägen inom golfen. Hon började spela som sexåring och kan i dag konstatera att hon gjort det mesta som finns att göra på en golfklubb. Hennes karriär täcker nästan hela spektrat, både som spelare och som anställd.
Hon kom med i flicklandslaget när hon var 14, 15 år. Några år senare gav hon sig på en proffskarriär. Gick tränarutbildningen efter det och var verksam som tränare i några år innan hon blev klubbchef.
För några veckor sedan tilldelades hon utmärkelsen för årets klubbchef 2023 av GAF, eller Golf Club Manager of the Year 2023 som det heter på modern svenska.
Däremellan har det hänt en hel del.Hon överraskades på sin hemmaklubb av Anna Tidén och Thomas Ahlberg, verksamhetschef respektive ordförande i GAF. Och det var inte helt lätt att fånga henne i steget för Anna är i ständig rörelse och utveckling.
Passar bra här
Hon kommer från Örebro från början. Är född och uppvuxen nära Hovsta, en by som ligger inte långt från Kårsta Golfklubb.
– Jag har alltid upplevt att det är en speciell känsla att vara på Kårsta Golfklubb, det känns liksom bra i magen. Det finns och har alltid funnits en idrottskultur i klubben. Jag kände att jag hade en del idéer och tankar som skulle kunna passa bra här.
Anna vill att klubbens medlemmar, i alla fall de yngre, ska börja se golf som en förstahandsidrott. Inte något man gör vid sidan om fotboll eller hockey.
– Det är något jag har tänkt mycket på. Jag har hållit på med andra idrotter själv och golf har kanske inte kunnat erbjuda det som andra idrotter har kunnat i form av året runt-verksamhet, träning flera dagar i veckan och sådant som behövs för att barnen ska fastna för golfen som sport. Så det var väl en drivkraft nu när jag fick vara med och påverka.
Golf i tvätthall
Redan 2020 gjorde klubben en investering i en tvätthall för lastbilar inne i Örebro. Den förvandlades till en golfhall där man bedrev barn- och ungdomsverksamhet tre gånger i veckan.
– Det fick jättefin effekt och utifrån det började jag fundera på om inte alla medlemmar på Kårsta skulle kunna träna där på ett liknande sätt. Då skulle man få en klubb som lever tolv månader om året.
Det var vid den här tidpunkten som utvecklingskonceptet 2610 började ta form.
”26” står för att nybörjare ska nå hcp 26 eller lägre inom tre år efter att de börjat spela golf. ”10” står för att de som spelare ska sänka sitt hcp med minst 10 procent årligen.
– Ja, det kommer från en idé som jag och vår ordförande Andreas Edenvik spånade fram. Han blev ordförande 2021 och upplägget växte fram under ett par års tid. Vi har ägnat många timmar tillsammans och klurat på den här idén.
Rätt sätt
I dag säger hon sig vara övertygad om att detta är framtidens sätt att bedriva golfträning på.
– Ska man lära sig någonting behöver man hålla på med det ofta. Man behöver få lite instruktion ofta. Många av våra medlemmar träffade aldrig våra tränare tidigare. De tog inte lektioner. De som tog en lektion betalade relativt mycket pengar för en eller två lektioner på ett år. Tyvärr kanske de inte tränade så bra däremellan, eller så glömde de vad tränaren sagt eller vad de gjort på förra lektionen. Då får man börja om igen. Det kändes som ett resurslöseri, även av den kompetens som finns bland tränarna. Vi borde kunna använda den kompetensen bättre. Det borde vara motiverande för de tränare som jobbar för oss också: Att göra våra medlemmar bättre.
Kan du beskriva effekterna som 2610 gett på Kårsta?
– Utifrån de mjuka värdena har det visat sig i de årliga utvärderingarna att medlemmarna trivs på klubben. De känner tillhörighet och blir en del av något större. När man kommer till klubben känner man andra människor. Man kan spela ihop för man känner igen varandra från träningen. Jag är övertygad om att det skulle göra stor skillnad om fler golfklubbar kan få sina medlemmar att träna kontinuerligt med instruktion och feedback.
En viktig del i konceptet är autonomin – förmågan att kunna påverka sin egen utveckling. 2610 handlar, menar Anna, om att delta på sina egna villkor.
– Du är med på så många pass du vill. Det är ingen som tvingar dig att träna si och så många pass. Många golfklubbar har en kurs med 10 kurstillfällen och träningen är precis klockan 18.00. Så funkar inte vårt upplägg. I år har vi haft 1 232 tränarledda pass med 140 deltagare.
Pass varje vecka
Under första året med 2610 deltog 100 medlemmar. Det finns bokningsbara pass varje vecka och sen är det upp till deltagarna hur många de vill gå på och vad de vill träna på passen. Under passen finns alltid en tränare till förfogande.
– Det är det jag syftar på när jag säger autonomi: deltagarna påverkar sin egen utveckling, oavsett om de har hcp 54 eller 5.
2610 ska leda till att medlemmarna i klubben blir motiverade att spela mer golf.
– Vi vet att man vill spela mer golf om man blir bättre, säger Anna. Blir de bättre på golf kommer de vara här oftare och de kommer spendera mer tid på klubben. Det blir en massa ringar på vattnet. Det har lett till att fler människor tränar golf på våra ytor. Det slås fler bollar på rangen. På en golfklubb i dag är det generellt ganska tomt på puttinggreenen. Man går till greenen och testar hastigheten innan man ska gå ut och spela. Våra medlemmar tränar puttning för att höja sin kompetens. Så vi har med all säkerhet skapat motivation hos människor för att bli bättre på golf. Och det är jättehäftigt att se. Det var ju tanken bakom det hela.
Framtiden
2610 har även andra fördelar. Anna menar att det är framtidens sätt att skapa en hållbar arbetssituation för klubbens tränare.
Kårsta Golfklubb har tre tränare anställda och utöver det finns Anna, som är utbildad PGA tränare och kan täcka upp träningspass om någon av de andra är sjuka eller har semester. Inte bara tränarutbildad, förresten. Anna Dahlberg Söderström fick utmärkelsen bästa elev efter PGA högre tränarutbildning.
– Det är kul att vara en del av den praktiska verksamheten. Jag har funderat mycket på hur man skapar en bra arbetsmiljö för tränarna. Och även ur den aspekten är jag övertygad om att det här är framtidens sätt att träna och arbeta på. Det handlar om att skapa en bra tillvaro för tränarna på klubben. Våra tränare är schemalagda 40 timmar i veckan året runt. Så de jobbar mer jämnt fördelat på året. Många andra tränare kanske jobbar 60 timmar på sommaren men inte så mycket på vintern. Våra tränare har en jämnare arbetsbelastning. Det skapar trygghet och signalerar till medlemmarna att vi håller på med idrottsverksamhet året runt. Och att det är en del av golfen. Det är också en del av att vara anställd, att jobba tolv månader om året.
Högt snitt
På ett träningspass finns plats för maximalt fem deltagare som tränar i en timme. Snittet på varje pass är 3,03 deltagare.
– Den siffran talar tydligt om att det är många som tränar kontinuerligt över tid. Jag var fundersam i början över hur det skulle bli. Jag befarade en «gym-effekt« – att man tränar stenhårt i januari och februari och sedan lägger av. Men så har det inte sett ut. Man har kommit på att golf är kul och mer stimulerande desto mer man håller på.
2610 har funnits i två år och en annan intressant slutsats Anna kan dra är att träningsformen lockar många kvinnor. Andelen kvinnor har varit 44 procent.
– Har man en stark tro på en idé måste man våga pröva den. Kårsta är bra på det sättet. Jag har kommit med en del idéer och organisationen har alltid sagt: »Prova!«
Lönsam restaurang
Ett annat exempel på en idé som testades är att Kårsta numera driver restaurangen i egen regi. Förra året gav den en vinst på över 400 000 kronor till klubben.
– Vi har gått från att ha varit en restaurang som bara hade öppet under golfsäsongen på sommaren till att ha öppet tio månader om året med julbord under slutet av november och i december. Vi har en cateringverksamhet som är stor och vi genomför minnesstunder åt en kyrka också. Så det går ju att vara kreativ med de resurser som finns. Det är ett sidospår till idrottsverksamheten men ändå …
– Jag tror att det är väldigt lätt att golfklubbar fastnar i copy-paste. Och det kan vara ganska bekvämt att vara där. Men det är inte en sådan golfklubb jag skulle trivas och jobba på. Jag tänker ofta att när man slutar att försöka bli bättre så slutar man att vara bra. Så det handlar ju om att driva framåt hela tiden.
Dina idéer har fått en del uppmärksamhet i golfsverige?
– Ja, jag jobbade ju på Karlstad golfklubb som tränare och hade en hel del idéer kring barn- och ungdomsverksamhet. Vi gjorde mycket bra där och golfklubbar frågar fortfarande om det. Det är likadant här. Många klubbar har hört av sig om idrottsverksamheten här. Vi varit och föreläst för flera golfklubbar och även talat för Västmanland- och Östergötlands Golfförbund.
– Jag delar gärna med mig. Kan jag göra något för andra klubbar blir golfsverige bättre. Likväl som jag tar hjälp av andra klubbar. Jag ringer ofta och frågar andra hur de gör med olika saker. Att vara klubbchef i en golfklubb är ju svårt. Man behöver vara rätt skarp på många områden och det är inte alltid så enkelt. Då måste man våga fråga de som vet mer om exempelvis grönyteskötsel eller hur man driver restaurang. Jag tror på att försöka hjälpas åt.
Efter covid känns det som att många klubbar letar nya vägar framåt?
– Det tror jag att man alltid måste göra faktiskt. Oavsett vad som händer behöver man ju hela tiden försöka förbättra och utveckla det som finns. Ta digitaliseringen. När jag började här 2019 satt jag fortfarande med pappersfakturor. I dag gör vi allt digitalt. Det har inte med pandemin att göra utan att man behöver hänga med utvecklingen. Vara på tå. Våga prova nytt. Det här med att det var bättre förr… Jag tror att det kan bli bättre framåt om man kan motivera människor att våga prova nya saker.
Ny hall
Just nu arbetar klubben med att iordningställa en ny golfhall. Klubben har köpt in sig i en padelhall eftersom verksamheten blev för stor för den gamla träningslokalen.
– Just nu är det bara ett råbetonggolv men om en månad ska Kårstas nya golfhall stå redo där. Det är där vi har valt att satsa våra resurser just nu för att få till en året runt-verksamhet för fler människor.
Har du någon filosofi bakom ditt ledarskap?
– Jag har ju några saker jag alltid återkommer till. Jag är ju väldigt intresserad av motivationsteori – vad som skapar glädje och motivation på jobbet. Det är inget som sitter i väggarna. Det sitter i människorna som jobbar på en arbetsplats. Det är viktigt för mig att personalen är i centrum, att personalen mår bra och får utrymme att växa med organisationen.
– Det handlar mycket om hur man skapar motivation hos sina medarbetare, om att skapa kompetens – se till att medarbetarna blir bättre. Det handlar också om autonomin, hur man får medarbetare att känna att de kan vara med och påverka Kårstas utveckling. Den tredje delen för motivation är att få de anställda att känna tillhörighet, att känna att man är en del av gemenskapen. Jag försöker prioritera dessa områden för att alla ska känna motivation. Jag vill inte ha personal som känner »gud vad skönt, nu är klockan fem, nu kan jag gå hem«. Jag vill ha personal som vaknar på morgonen och ser fram emot att komma hit.
Ihärdighet
– Jag själv är väldigt intresserad av Grit och har en förebild i Angela Duckworth, en amerikansk forskare. Vad är det som gör att vissa människor lyckas bättre än andra? Det där har jag intresserat mig mycket för. Det är ju faktiskt inte alltid de som hade bäst betyg i skolan eller talangen som träffade golfbollen bäst som sedan lyckas bäst. De människor som känner motivation för något över tid och har tillräckligt mycket ihärdighet (Grit) kommer att ta sig långt i livet. De kämpar tills de är där. Det är min drivkraft: varje gång jag försöker blir jag lite bättre. Det har ju gjort att jag ger mig på saker jag inte kan.
Banan, hur viktig är den för golfklubben?
– Jätteviktig.
Hur skulle du beskriva banan?
– Jag skulle säga att den är känd för att vara i fint skick. Vi har barnpersonal som jobbar väldigt hårt för att, med de resurser vi har, få fram det absolut bästa ur banan. Och det har jag verkligen fått se sedan jag började 2019… wow, vad man kan göra bra saker med de resurser man har. Man kan hålla motivationen hög genom att bestämma sig för att vi ska sköta den här banan så bra vi kan med de maskiner och de resurser vi har. Vi gör det bästa av det som finns. Det syns. Och det är ett bra arbetsklimat. Man kan ju ha bättre och sämre perioder men i princip har vi väldigt fina greener varje år. Banan är rolig att spela. För mig är det en bana jag inte tröttnar på. Den har sina utmaningar varje gång jag går ut.
Hur kändes det att få utmärkelsen som årets klubbchef?
– Jag är rörd och berörd av det på många sätt. Man har alltid en bild, en förväntan eller en tro att det är på ett visst sätt att jobba på en golfklubb. Man får ständigt frågan, »vad gör ni på vintern? Är ni lediga då?« Det är svårt att förstå hur komplext arbetet är. Det är så otroligt många frågor och det tror jag att vilken annan klubbchef som helst kan skriva under på. Hur ska man göra för att få ihop alla delarna på ett bra sätt? Och hur prioriterar man?
– Någonstans måste man både selektera och prioritera. Jag upplever att jag blir väldigt fint och bra bemött men det är komplext och du kan inte göra alla nöjda. Det finns många olika åsikter och tankar om vad som ska prioriteras. En klubbchef på en golfklubb har ju inte en HR-avdelning, en ekonomiavdelning, en serviceavdelning och någon som håller på med gästservice, hemsida och marknadsföring. Jag kan rabbla upp saker som bara måste funka. Sedan tror jag att man måste gilla ett högt tempo. Att gå till jobbet och lägga upp benen på skrivbordet är väl inte riktigt vad jag skulle kalla för ett stimulerande jobb. •
