Förslaget om maxtaket är inte bara ideologiskt kontroversiellt – att reglera en marknad – utan det går går också emot forskning och samhällstrender, skriver Tony Trigell, grundare av Caddies, GolfStar och CloudGolf Club, i en debattartikel på Golfbranschen och ber Svenska Golfförbundet att riva förslaget och göra en ny utredning.
Av: Tony Trigell, Ordförande för Golfbaneägarnas förening (GCAS), grundare av Caddies, GolfStar och CloudGolf Club.
19 kronor per medlem och år. Det är den ekonomiska effekten av Svenska Golfförbundets förslag om ett maxtak för golf-id i golfklubbar.
Är det värt priset?
Det pågår en debatt i Golf-Sverige om att sätta ett tak för antal medlemmar på golfanläggningar. Förslaget från Svenska Golfförbundet (SGF) är att en 18-hålsanläggning maximalt skall kunna ha 2800 golf-id:n kopplade till sig.
Förslaget väcker många frågor.
Här är några av dem:
- Hur stort är problemet ekonomiskt?
- Vad säger forskningen och samhällstrenderna om organiserade medlemskap?
- Vilken effekt kommer förslaget ge?
- Varför belyser vi inte det riktiga problemet?
- Hur stort är problemet ekonomiskt?
Enligt SGF är problemet att fem dominerande klubbar samlar nästan 20 procent av Sveriges golfmedlemmar, 108 833 stycken för att vara exakt.
De fem klubbarna och dess medlemsantal 2024 är:
- Happy Golfer 46 786
- Cloud Golf 35 635
- Bryttsätter 12 397
- Ekholmsnäs 9 410
- Norrköping/Söderköping 5 607
I verkligheten är problemet betydligt mindre.
Klubbar som inte berörs
Caddies Europe AB äger den näst största greenfee /brevlådeklubben Cloud Golf Club men Caddies äger även GolfStar med över 20 golfanläggningar och totalt 315 hål i Sverige. Det finns en överkapacitet av medlemskapsmöjligheter i GolfStar. Cloud Golfs medlemmar kan alltså hanteras internt inom Caddies-GolfStar-koncernen.
Norrköping / Söderköping har 45 hål och deras medlemmar ryms också inom det föreslagna medlemstaket.
Ingen av Clouds och Norrköpings/Söderköpings drygt 41 000 medlemmar berörs alltså av maxtaket.
Klubbar som drabbas
Ekholmsnäs på Lidingö i Stockholm är en 9-hålsanläggning. Där blir 8 010 medlemmar utan golf-id med SGFs förslag på maxtak. Bryttsätter är en 9-hålsanläggning utanför Norrköping. Där blir 10 870 medlemmar utan golf id enligt förslaget. Happy Golfer har 27 hål – men också överlägset flest medlemmar. Med maxtaket blir 42 386 av Happy Golfers medlemmar utan golf-id.
Alltså totalt 61 466 golfare eller, om man så vill, 56 procent av det utmålade problemet.
Nettoförlusten för resten av Golf-Sverige: 8.7 miljoner kronor
Om vi tar de fem klubbarnas respektive årsavgift för 2024 (den varierar mellan 269 och 895 SEK) och drar bort moms, avgiften till förbundet, avgiften för GIT och avgiften till distriktet – alltså den summa alla klubbar måste betala oavsett vilken klubb medlemmen tillhör – så är nettointäkten som brevlådeklubbarna ”tar” från resten av Golf-Sverige 8.7 miljoner kronor (8 684 617 SEK).
19 kronor per medlem och år
Om man bryter ner de 8.7 miljoner beloppet på de knappt 455 000 medlemmarna i de 439 klubbar som inte är med i någon av de fem största klubbarna handlar det om 19 kronor per medlem och år. Det är i pengar vad maxtaket handlar om: 19 kronor per medlem och år.
Är det här verkligen problemet?
”Nä, inte nu, men i framtiden om trenden fortsätter…”
Nja. Kör man simuleringar i Excel är det rätt långt bort innan det är något större ekonomiskt problem.
Samhällstrenderna om organiserade medlemskap
När vi gör brevlådeklubbarna till problemet är det viktigt att ha med sig följande: Precis alla samhällstrender pekar på att organiserat medlemskap sjunker. Den yngre generationen organiserar sig inte som den äldre generationen gjorde.
Samhället rör sig snabbt bort från organisationsmedlemskap; alla vet hur antalet medlemmar sjunker kraftigt i kyrkor, politiska partier och fackföreningar. Medlemskapen är bara en bråkdel av vad det brukade vara.
Det här fenomenet är vida känt för SGF. Golfförbundet beställde 2020 en rapport om just detta av Ungdomsbarometern. Det går att läsa rapporten på golf.se.
Kontentan är: den yngre generationen vill ha tillgång till golfanläggningar men inte nödvändigtvis vara med i en golfklubb.
Ändå skriver Golfförbundet på sin sajt i bakgrunden till maxtaket: ”Golfbana och golfklubb hör ihop” och ”Vi vill ideologiskt att alla i Sverige ska ha ett medlemskap i en golfklubb”.
Förslaget om maxtaket är alltså inte bara ideologiskt kontroversiellt – reglera en marknad – utan går också emot forskning och samhällstrender.
Dessutom är påståendet att “Golfbana och golfklubb hör ihop” inte ens nödvändigt. Se på Golf Uppsala där klubben spelar på fler än en golfanläggning och GolfStar där sex golfklubbar delar på 13 golfanläggningar och 19 golfbanor.
Risk för splittring?
Var finns det akademiska stödet för att en trend om sjunkande medlemskap inom golfen som tydligen följer en samhällstrend i stort plötsligt kommer reverseras och gå emot samhällsutveckling på ett sunt sätt om man inför ett maxtak?
Finns det inte en risk att Golf-Sverige kommer splittras i ett läger av de som följer med samhällstrenden och ett läger av de som hävdar att golfen minsann borde stå över samhällstrender och fortsätta organisera sig som vi gjort de sista hundra åren?
Tillväxten inom svensk golf drivs av moderna medlemskap
2024 blev vi 4,3% fler golfare i Sverige och nådde rekordsiffran 561 677 medlemskap. Att vi just nu har en tillväxt av golfmedlemmar är fantastiskt. Men vad är det som driver tillväxten?
Jo, brevlådeklubbarna.
De som på olika sätt har anpassat sig till vad SGF:s rapport från 2020 så tydligt visade. De traditionella golfklubbarna minskar precis enligt forskningens och framtidsrapporternas förväntningar.
Det är ingen tillfällighet att Happy Golfers genomsnittsålder är elva år yngre än i resten av Sverige. Happy Golfer är inte en traditionell golfklubb. Det är ett billigt sätt att få tillgång till golfbanor – i form av ett golf-id – och där golfaren betalar när de nyttjar anläggningen.
Då ska man veta: det finns bättre greenfee-medlemskap än Happy Golfer. Happy Golfer har helt enkelt varit bäst på att anpassa sig, bäst på marknadsföring och bäst i tilltalet till den generationen.
Vilken effekt kommer förslaget ge?
Ponera att förslaget läggs fram och röstas igenom av förbundsstämman. Trots att det handlar om bara 19 kronor per medlem och år och att det går rakt emot forskning och rapporter tydligt visar när det gäller samhällstrender.
Sen då? Vad kommer hända? Hur ska det rent praktiskt gå till? Vad kommer effekten bli? Är tanken i förslaget att de utfrysta golfarna i brevlådeklubbarna gladeligen ska ansluta till en traditionell golfklubb och plötsligt betala mer för sin golf? Om så, vilket empiriskt stöd finns för den tesen?
Och om maxtaket införs – flyttar vi inte bara problemet? Fast en nivå ner. Till de näst bästa klubbarna på marknadsföring?
Vad i upplägget är det som säger att de golfare som plötsligt saknar golf-ID golfarna kommer att spridas jämt över golf-Sverige och komma alla de behövande klubbarna till godo? Hur ser sambandet mellan den förbannade medlemmen som slängts ut från Happy Golfer och ökade intäkter för Arvidsjaurs golfklubb ut?
Det är ju faktiskt det som anges som huvudsyftet med förslag: alla svenska golfbanors finansiering.
Golfen i tillväxt och förändring
Vi har alltså en tillväxt av golfare i Sverige. Dessutom ökande antalet spelade ronder med 11 procent under 2024 jämfört med året innan. Trenden över tid är också i grunden positiv.
I klartext: snittet för antalet spelade rundor per medlem ökar. Dessutom och väldigt, väldigt viktigt: off course golf – alltså de digitala rangeupplevelserna med Trackman och TopTracer i spetsen – växer så det knakar.
Mitt framför våra ögon förändras sättet att konsumera golf i en rasande hastighet. Det går att argumentera för att svensk golf aldrig varit så vital och framgångsrik som just nu.
Det finns alltså ingen kris angående sjunkande medlemstal. Det är känd och förväntad utveckling. Det är inte heller någon kris när det gäller golfarnas konsumtion av golf. Den ökar på det traditionella sättet och ännu mer på det nya digitala sättet.
Ändå har de traditionella golfklubbarna det tufft ekonomiskt.
Rabatt-träsket i Golf-Sverige
Golfklubbens medlemmar bestämmer årsavgiften för medlemmarna. Golfklubben bestämmer vilket greenfeepris den ska ta. Golfklubben bestämmer vilka rabattsamarbeten man ska ha runt greenfee.
Hälften av Sveriges golfklubbar väljer att ha ett samarbete med en rabattaktör inom greenfee. Den här aktören – Golfhäftet – är synnerligen framgångsrik på att förmedla klubbarnas begränsade resurs – starttider – till reapriser och med stor marginal skära emellan på affären. (Kolla gärna på allabolag.se så förstår ni vad jag menar). Företaget skapar alltså inga nya värden utan är en ren förmedlingstjänst.
Hatten av till dem för en bra affärsidé!
Samtidigt sätter det fingret på vad den viktigaste frågan av dem alla runt maxtaket:
Är det brevlådeklubbarnas 19 kronor per medlem och år som är svensk golfs problem? Eller är det golfklubbars bristande förmåga att ta betalt för sina starttider som är problemet?
Snälla – gör en ny utredning
Med allt detta sagt: vi vet och hoppas alla att medlemskonceptet inte är dött. Det kryllar av olika medlemskap, men de tar sig idag en annan form. I dag handlar det ofta om olika typer av prenumerationer eller värdeskapande medlemskap. ICA har mest medlemmar av alla i hela Sverige – tack vare att det skapar värde för medlemmen. Vem kunde till exempel för tio år sedan tänka tanken att man skulle prenumerera på glasögon mot en månadsavgift?
Det är dock en stor skillnad mellan dessa medlemskap och det SGF föreslagit.
Vi vill alla att golfen ska utvecklas
Som jag skrev ovan, de privata golfbaneägarna och våra egna bolag påverkas inte av beslutet. Faktum är att förslaget faktiskt är till vår fördel ekonomiskt. Men förslaget är inte bra för golf-Sverige.
Den här frågan är mycket större och viktigare än några brevlådeklubbar. Det handlar inte om att några har för många medlemmar. Frågan handlar om hur svenska golfanläggningar ska ha en sund och vinstdrivande ekonomi i framtiden för att kunna investera i sina golfanläggningar för att göra kunderbjudandet bättre och betala den underhållsskuld som ligger och pyr hos de flesta av Sveriges golfbanor. Gör den viktiga utredningen på rätt sätt.
Så snälla SGF – gör en ny utredning. En utredning utan en ideologisk ansats som inte stämmer med forskning och samhällsutvecklingen. En utredning som i stället är bred och villkorslös och tar sin utgångspunkt i:
1) Vad är bäst för framtidens golfare?
2) Hur kan golfanläggningar och golfklubbar bäst anpassa sig för att möta detta?
Gör en bred utredning som har med spetskompetens inom prenumerationsmodeller och kund- och lojalitetsprogram, som har med sakkunniga inom fördelningspolitik och trendspaning. Varför bjuder vi inte in branschens andra aktörer – som exempelvis PGA och SGA och Golfbaneägarnas förening (GCAS) – och bjud in för guds skull in de som har varit bäst så här långt på att anpassa sig: Happy Golfer, Cloud Golf, Ekholmsnäs med flera. För att nämna några.
Vi vill alla att golfen ska utvecklas i hela Sverige. Men vad är bra utveckling? Fler golfare eller fler anläggningar? Förhoppningsvis är det så högt i tak i Golf-Sverige att vi vågar tänka i nya banor. Banor som faktiskt är anpassade till framtiden.
Och även om det inte går att tänka i nya banor – hur skulle det se ut om vi ändå gjorde det…? •
