Det finns mycket som pekar på att golf är nyttig för hälsan.
Golfens positiva effekter för hälsan slås återigen fast av Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) som gjort en genomgång av forskningsläget.
Studien har gjorts på uppdrag av Svenska Golfförbundet efter den boom som svensk golf upplevde 2020 som en följd av pandemin: 100 000 nya golfare anslöt då till svenska klubbar och tillsammans spelade de 11,7 miljoner golfrundor – en ökning med 42 procent jämfört med 2019 som kan betecknas som ett normalår.
GIH-rapporten slår definitivt hål på myten om att den fysiska aktivitet som golf innebär bara är en ”lugn promenad”. Under en genomsnittlig 18-håls golfrunda, som varar mellan 2,5 och 4 timmar, rör sig golfaren mellan 11 000 och 16 500 steg.
Gunnar Håkansson, generalsekreterare på Svenska Golfförbundet, säger:
– Studien bekräftar i mångt och mycket det vi inom golfen redan känner till. Nu har vi det svart på vitt. Studien är en perfekt plattform för det fortsatta arbetet med golfens hälsoeffekter – ett arbete som är en del av vårt hållbarhetsarbete. Vi ser fler studier framför oss där vi fördjupar oss i vissa delar.
De olika momenten under en golfrunda innebär en variation av belastning på kroppen med flertalet positiva fysiologiska, medicinska och hälsomässiga konsekvenser, konstateras i sammanställningen. Bland annat innebär en golfrunda en relativt sett total hög energiomsättning, samtidigt som riskerna för skador är bland de lägsta bland alla idrotter – bara varpa är mindre skadedrabbat!
Regelbundet golfspelande kan leda till:
- att spelaren når upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet,
- bättre balans för 65-plussare,
- viktminskning hos överviktiga,
- miljarder i minskade sjukvårdskostnader.
Två fallstudier inom ramen för GIH-studien visar att:
En 39-årig kvinna (hcp 26,6) hade under en 18-hålsrunda en genomsnittlig puls på 96 slag/min, vilket motsvarar 55 procent av maximal hjärtfrekvens (låg-måttlig intensitet).
En 67-årig man (hcp 9,5) hade vid en liknande runda en genomsnittlig puls på 121 slag/min, vilket motsvarar 75 procent av beräknad maximal hjärtfrekvens (måttlig-hög intensitet).
Dessa fallstudier stämmer överens med annan forskning som visar att en golfrunda i genomsnitt ger måttlig intensitet, men den varierar både med ålder och träningsgrad hos utövaren.
Regelbundet spelande kan bidra till att bibehålla eller öka konditionen, framför allt hos äldre och mer otränade utövare, samt bryta ensamhet vilket har goda effekter på framför allt psykisk ohälsa – en av samhällets stora utmaningar.
Fallskador är vanligt bland äldre och drabbar individen hårt med långvarig vård och rehabilitering. Golfens unika balansträning med naturens skiftande karaktär gör risken för fallskador betydligt mindre. Rekommendationen från WHO inkluderar träning av balans och koordination minst två gånger i veckan för den som är 65 år eller äldre. Med två golfrundor/vecka anses rekommendationerna för balans och koordination uppnås.
GIH-forskarna hänvisar till en studie från 2009 som visar att svenska golfare har 40 procent lägre risk för att dö av olika åkommor jämfört med icke golfare, vilket motsvarar en förlängd livslängd på fem år. Detta gäller både män och kvinnor i alla åldersgrupper.
Hjärt- och lungfonden har tidigare påvisat att om 16 500 otränade människor började spela golf skulle det ge 1 889 färre hjärt- och kärlsjuka – vilket i sin tur skulle spara cirka 400 miljoner kronor i sjukvårdskostnader. Beräknat på 2020 års siffror av antalet golfare och spelade ronder skulle samhället få drygt 10 000 färre hjärt- och kärlsjuka, och därmed spara cirka 2,5-3 miljarder kronor i minskade sjukvårdskostnader.
Forskarna konstaterar även att satsningar inom paragolfen i Sverige är betydelsefulla och att golfen också är speciellt lämplig vid rehabilitering av patienter med hjärtproblem och stroke. Flera golfklubbar har uppmärksammat detta och bedriver träning för strokedrabbade i samband med regionen, bland annat Linköpings golfklubb.
Forskarna nämner några nyligen gjorda studier i England och USA som visar att det kan antas att fysisk aktivitet, i den mängd som regelbundet golfande innebär, även kan bidra till minskad risk för att bli allvarligt sjuk i covid-19.
Att ha kul tillsammans med andra och samtidigt vara ute i naturen är ytterligare två faktorer som, enligt forskarna, bidrar till golfarens välbefinnande och hälsa.
Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap på GIH med inriktning folkhälsa och fysisk aktivitet, har lett studien. Hon har en bakgrund som elitspelare i fotboll med landslagsmeriter och är golfare sedan ett par år tillbaka. Hon säger:Det mest slående i vår rapport är att vi genom en till två golfrundor per vecka till stora delar når upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet – och du tänker inte ens på att du gör det.
– Det andra som slår mig är att detta är ett bra exempel på fysisk aktivitet som blir av utan att det just är den fysiska aktiviteten som är det primära syftet. Då många i dagens samhälle har svårt att hitta motivation och lust till att vara fysiskt aktiva, behövs det annat som motiverar – i det här fallet att utmana sig på golfbanan eller få till det där perfekta slaget.
