Efter en halvtimmes intervju sammanfattar Gustaf Hagen och Marcus Lindell de viktigaste byggstenarna för Araslövs styrka i tre punkter.
- Se till att klubbchef och pro har en bra relation.
- Skapa en gemensam målbild – ta fram en uppdragsbeskrivning från början som båda skriver under.
- Ha en daglig dialog.
Man kan säga att det är deras framgångsformel för golfklubbar rent generellt men för Araslöv Golf & Resort i synnerhet.
Det handlar, som synes, inte om raketforskning utan om rätt självklara saker. Ändå kan det vara svårt att genomföra i praktiken.
Gustaf Hagen försökte sig på en spelarkarriär under några år tidigt på 2000-talet. Han nosade några gånger på segern på SGT. Mer framgång nådde han som klubbdirektör på Araslöv Golf & Resort utanför Kristianstad – en anläggning som befinner sig i en expansiv utveckling just nu.
Nyfikenhet
Inte minst finns stora förväntningar på den nyligen genomförda ombyggnaden av den södra banan. Tidigare hade Araslöv två ganska jämnbördiga banor sett till kvalitet och upplevelse, men nu har man fått en bana man hoppas ska väcka mer nyfikenhet, respekt och intresse i Golfsverige
Gustaf skulle gärna se en större tävling avgöras på Södra i framtiden.
Marcus Lindell är pro på Araslöv och dessutom ordförande i svenska PGA och som sådan starkt engagerad i golfens utveckling i Sverige. Han flyttade tillsammans med sin fru Linda ned till Kristianstad från Göteborg 2017.
Tillsammans ansvarar de i dag för träningsverksamheten och Araslövs Golfstore-shop, och de är ett utmärkt exempel på en klubb där en fruktbar harmoni råder mellan klubbens ägare och ledning å ena sidan, och den idrottsliga verksamhetsutvecklingen å andra sidan.
På Araslöv finns tre tränare totalt. Det finns en studio för utbildning och custom fitting, en stor Golfstore-shop och en range med grästee som är öppen sex månader om året.
– Vi har verkligen fantastiska träningsområden, säger Marcus.
Nyckeln till framgång
Samarbetet vilar på en ömsesidig övertygelse om att en fungerande idrottslig verksamhet är nyckeln till en framgångsrik och hållbar verksamhet.
– På många klubbar finns ingen tränare. En del menar att det beror på att de inte har råd att ha en tränare. Jag hör det ofta när jag träffar andra klubbar. Jag skulle nog vilja vända på det och hävda att det inte finns någon klubb i Sverige som har råd att inte ha en tränare. Tränaren bygger verksamhet, utveckling och medlemskap, säger Marcus Lindell.
Gustaf Hagen delar synen att utveckling hos medlemmar och gäster är en nyckelfaktor för en lönsam golfanläggning i Sverige. Att Gustaf själv har en bakgrund som spelare kan vara en bidragande orsak till det goda samarbetet. Den bakgrunden ser han själv som en extra tillgång eftersom den ger ett nödvändigt perspektiv.
– Jag vet inte om det är något som gör oss direkt unika, säger Gustaf, men jag kan konstatera att vi har ett otroligt bra samarbete där vi verkligen involverar tränarna i Araslövs framtid och de mål vi jobbar mot. Tränarna är otroligt viktiga för anläggningen. För mig som kommer lite från spelarhållet är det tydligt vilken betydelse tränarna har för Araslövs framtid.
Räkna kronor
– Jag tror absolut att min bakgrund har bidragit till att jag har en större förståelse för tränarnas vardag och för deras sätt att jobba, men kanske också en syn på spelet som gör att jag förstår vad som är viktigt för att golf ska vara attraktivt för medlemmar och gäster. Vi lever nära idrotten, stimulerar golfarnas vilja att bli bättre i sin sport och att de tränar. Vi vet ju alla att golfen är rätt komplicerad och svår. Ju bättre de blir på golf, desto starkare blir kopplingen till sporten, säger Gustaf.
Marcus tror också att Gustafs bakgrund kan ha bidragit till att samarbetsmodellen fungerar så bra på Araslöv.
– Kommer från en annan bransch utanför golfen är det lätt hänt att bara räkna kronor och dra in på saker som på sikt gynnar verksamheten, tror Marcus.
Gustaf menar att golftränaren är kittet i den verksamheten – alltså utvecklingsverksamheten och träningsverksamheten.
– För mig och Linda handlar det om att fullfölja uppdragsbeskrivningen som klubben och Gustaf gav oss från början. Det måste synka så att vi inte driver verksamheten åt ett annat håll. Jag vet inte om vi är särskilt unika i Golfsverige men vi har ett nära samarbete mellan ledningen, klubbchefen och oss. Vi har hela tiden en dialog om Araslövs framtid och vad vi kan göra för att utveckla klubben.
Stark koppling
Gustaf menar att Marcus och Linda skapar bra relationer med de medlemmar som kommer i kontakt med dem. Medlemmarna får därmed en starkare relation till klubben.
– Medlemmarna kan prata och frågade om olika saker. Därför är det otroligt viktigt för mig att se till att Marcus och Linda är med på allt som händer här. Det blir en stark koppling och medlemmarna är väldigt nöjda.
– Det är samma sak med våra gäster. Araslöv är till stor del en gästanläggning och de som varit med i golfskolan är så nöjda när de åker härifrån att de skriver mejl och tackar. Många kommer tillbaka. Tränarna är de personerna medlemmar och gäster kommer i kontakt med allra mest. Det är min uppgift att se till att dom kan kommunicera med medlemmarna på rätt sätt, att dom får rätt förutsättningar på anläggningen, träningsmässigt men också rent ekonomiskt, säger Gustav. Det ska finnas en bra miljö att kunna driva verksamheten.
Araslövs Golfklubb är privatägd sedan starten 1992. En ideell golfklubb är knuten till banorna. Sedan Marcus och Linda kom driver de anläggningens Golfstore-shop och träningsverksamheten i egen regi.
– Om vi är anställda eller entreprenörer fäster vi ingen vikt vid. Det viktiga är att det ska funka och det är upp till var och en hur man vill ha det, säger Marcus Lindell.
Kanske har Araslöv en liten fördel i och med att anläggningen är privatägd. På en vanlig ideell golfklubb kan klubbchefen helt plötsligt få en till stora delar ny styrelse att rapportera till – en styrelse som kanske inte alltid har samma agenda som den förra.
Både Gustav och Marcus menar att detta är en risk.
Frestelser
– Absolut, säger Marcus. Framför allt om man får in folk utifrån som inte har varit i golfbranschen innan. Det är lätt att titta på en tränares verksamhet om den genererat ett vettigt resultat, och det är kanske frestande att börja kapa därifrån för att någon annan del av verksamheten går sämre. Det är nog ett väldigt vanligt scenario.
– Jag vet att golfförbundet försöker dra sitt strå till stacken sedan flera år tillbaka, genom att tillhandahålla ett slags styrelsehandbok och utbildningar för nya styrelsemedlemmar på golfklubbar. Vi i PGA har ett nära samarbete med förbundet och med Golfstore i den frågan. Syftet är att försöka styra golfsverige i en bättre riktning.
Vad hoppas du att det ska leda till?
– Vi vill att Golfsverige ska bli bättre. Känslan vi har är att styrelser i Golfsverige kan behöva lite hjälp, utbildningsmässigt. Vi vill ju att tränarnas situation blir bättre. Vi vill absolut inte att arbetssituationen för tränare, klubbchefer eller greenkeepers är så dålig att de väljer en annan bransch. Då urholkas branschen på kompetens och det är inte bra. Därför vill vi ha bättre arbetsförhållanden för alla som jobbar på en golfklubb, säger Marcus.
Både Marcus och Gustaf menar att stjärnorna står rätt nu, även om många golfklubbar upplever en ekonomisk oro på en rörlig och konkurrensutsatt marknad.
Det ligger i tiden att utveckla sitt spel. En större andel än tidigare är många om att göra framsteg. Och det ska man ta fasta på, menar Marcus.
– Intresset för att utveckla sig har blivit större, säger Marcus. Och möjligheterna har nog aldrig varit större för bra tränare. Samtidigt är vi utsatta för en annan konkurrens i dag i form av sociala medier, launch monitors i telefonen och nya träningshjälpmedel. Men i slutändan kommer det ändå att behövas en »hantverkare«, en specialist eller en expert som kan reda ut alla frågor och få folk på rätt väg.
Tror du den nya digitala tekniken kan vara en faktor?
– Absolut. Den gör utvecklingen så mycket mer effektiv. Att kunna stå och träna med feedback som du kan göra nu på de här »gamifierade« rangerna är ett jättelyft.
Av just den anledningen har Araslöv också investerat i träningsanläggningen.
– Vi håller på med jättemycket grejer här på banan och i de planerna ingår också att vi ska utveckla vårt träningsområde. Bygger man en range med målområden tror inte jag att man står och slår järnåttor slentrianmässigt rakt ut i luften i en kvart innan man ska gå ut. När du har mål blir det annorlunda. I takt med att vi får bättre rangebollar, bättre mattor och kanske grästees, som vi har på Araslöv, blir det mer intressant att träna. Du får facit på hur bra du är, säger Gustaf som ser fram emot de kommande åren efter en pandemi som inte var lika lätthanterlig för Araslöv som för andra klubbar. Men just nu är klubben inne i en expansiv period:
– Pandemin var en motsägelse för vår del. När Golfsverige hade det bra och det spelades mycket rundor vågade inte gästerna bo på hotell och äta på restaurang. Så för oss var det tuffa år. Nu har vi en ny strategisk plan framöver som innefattar Södra banan. Vi vill utveckla även andra delar av anläggningen men vi har börjat med golfen – spelet och golfbanan.
Är ni inne i en bra fas?
– Vi har en positiv känsla. Det har aldrig getts så mycket lektioner som nu på Araslöv och det är kopplat till medlemsbiten, säger Gustav som också berättar att bolaget involverat sig mer målinriktat i juniorverksamheten.
I dag är samarbetet mellan bolaget, klubben och tränare mer aktivt.
– Vi ser att det krävs att man ligger på och marknadsför juniorverksamheten. Där har vi låtit tränarna ta en mer aktiv roll i planering och uppbyggnad. Det har gett ett mer generöst upplägg för juniorerna och vi kan se redan nu att det har fått bra respons från föräldrarna. Det handlar mycket om att nå ut till föräldrarna och att komma med ett bra erbjudande – tydligt och med framförhållning.
– Vi tänker mer och mer idrott på Araslöv och det präglar anläggningen mer och kommer att göra ännu mer framöver, berättar Gustaf.
Som för övrigt har ytterligare ett tips att addera till dem som nämndes inledningsvis i den här artikeln – ett tips till som bidrar till att samarbetet fungerar bra mellan uppdragsgivare och tränare:
– Se till så att tränarna är med i styrgruppen. Då tillhör de »gänget«. Och så skulle jag också vilja säga att man inte ska bland ihop ekonomierna. Om Araslöv skulle ha ett dåligt år ska inte det smitta av sig på tränarnas ekonomi eller förutsättningar. Om de är duktiga, låt dem få sköta sin ekonomi. Så ser jag det. •
