Hur ska vi få alla nyfrälsta golfare att stanna kvar i spelet? Alla ställer samma fråga – men har någon ett bra svar?
2020 var rekordåret.
Nya (och gamla) medlemmar strömmade in till golfen och det spelades fler golfrundor än det någonsin gjorts i vårt land. Golfsverige välkomnade drygt 94 000 nya medlemmar och under året spelades 11 665 732 ronder.
I år spelas det inte riktigt lika mycket golf men medlemstalen ökar återigen. 60 984 nya spelare har tillkommit och det har spelats 5 561 750 bokade ronder mellan januari och juli. Det är 10 procent färre än under samma period 2020 – men 44 procent fler än 2019!
Vad gör vi nu? Hur ska vi få alla nyfrälsta golfare att stanna kvar i spelet.
Hur undviker vi ett nytt 2005 – året då allt vände nedåt. Nedgången höll i sig i 9 år innan det vände.
Alla undrar – men har någon svaret? Golfbranschen.se har pratat med Niklas Knutsson, Cobra Puma, Bo Bengtsson, biträdande generalsekreterare på SGF, Anna Tiden, GAF och Johan Hampf, VD PGA Sweden.
Alla har olika tankar och olika utgångspunkter.
Att golfen mår bra beror förstås på effekterna av corona-pandemin som började svepa över världen i slutet av 2019. Eller, snarare, på de restriktioner som syftade till att minska smittspridningen.
Bo Bengtsson, som är biträdande generalsekreterare och stabschef på Svenska Golfförbundet, menar att det finns framför allt en nyckelfaktor som banade väg för fjolårets plötsliga golfboom. Pandemin frigjorde det som tidigare varit en britstresurs: Tid!
Tid för golf
– Helt plötsligt fick vi tiden. Våra undersökningar visar att det frigjordes tid som många upplevt att man inte haft tidigare. Golfarna har sökt sig till spelet utan att klubbarna egentligen gjort något. Det är en grym styrka! När vi träffar de andra idrottsförbunden vågar vi knappt berätta. Det talas ju om hela hockeylag som börjat spela golf när deras träningar stängdes.
”Golfarna har sökt sig till spelet utan att klubbarna egentligen gjort något. Det här en grym styrka!
Bo Bengtsson, vice generalsekreterare SGF
Golfsverige fick bollen upplagd på straffpunkten. Eller ska vi säga att man fick fri dropp?
Frågan är vad som ska hända nu.
Vad gör golfsverige för att behålla greppet om de nya medlemmar som anslutit till spelet?
Man kan så klart anlägga en pragmatisk syn och säga att det är upp till varje enskild klubb att rekrytera medlemmar och leverera – att se till så att medlemmarna är så belåtna med sitt val av klubb att de stannar kvar. Men det finns också de som tror att en mer bestående framgång kan grundläggas genom ett ”blocköverskridande” branschsamarbete.
Leverantören
Niklas Knutsson, Head of Golf på CPG Nordic (Cobra Puma), menar att den stora frågan inför framtiden är hur golfbranschen tillsammans förvaltar situationen.
– Om branschen gör rätt saker vid rätt tillfälle – det vill säga nu! – då borde man kunna ha några gyllene år framför sig där man kan investera ännu mer för att få bättre banor och bättre tillgänglighet. Men vår bransch har alltid varit lite ”från hand till mun”, tycker jag. Jag tror vi måste lyfta blicken lite nu och analysera vad vi ska göra för att förvalta det här. Det är en intressant fråga och jag tror att vi alla måste ta ett gemensamt ansvar.
– Vi ser en ny, yngre målgrupp, en ny konsument som hela branschen mår bra av att få in till golfen. Det är fler ungdomar, både pojkar och flickor, och ett helt annat liv på golfbanorna.
Angår alla
Den stora frågan är vad vi ska göra för att behålla dem i spelet golf. Niklas anser att det är en bred fråga som angår alla delar av branschen.
– Vad gör SGF? Vad gör PGA? GAF? SGA? Hur rustar vi banorna för att orka med anstormningen och få folk att stanna kvar? Det är en intressant diskussion som ingen egentligen fokuserar på. Eller snarare: Olika aktörer funderar var och en på sitt håll, kanske, säger Niklas Knutsson som ger ett exempel på ett bra inspel som också illustrerar hur bred frågan är:
– Göran Tyrsing på SGA kom med ett bra påpekande i höstas om effekten av alla de här spelade rundorna. Det handlade om hur mycket skötselbehovet hade ökat. Greener fick klippas på obekväma tider, papperskorgar skulle tömmas oftare…
Men är det inte upp till respektive golfklubb att ta ansvar för att de är så bra att de kan behålla och rekrytera nya medlemmar?
– Jag tror att vi allihop måste prata om vårt gemensamma ansvar och fundera över vad vi behöver göra. Vad har de nya konsumenterna för krav? Hur vill de att golfbanorna ska se ut? Viken typ av aktiviteter vill de ha på klubben? Vilket utbud efterfrågar de? Vi kan ju se att många unga tjejer har börjar spela golf. Det är kanske något för PGA att tänka på, till exempel. Vi kanske behöver förändra vår tränarkår för att kunna ta emot en ny generation golfare. Många kanske vill ha inspiration och inte bara renodlad träning. Den yngre generationen kanske tänker på träning och kost som ett koncept. Tjejer kanske vill ha kvinnliga tränare och det har det varit brist på… det finns många generella frågor som dyker upp.
Så långt Niklas Knutsson.
Pro´n
Johan Hampf som är VD för PGA Sweden säger att han jobbar dagligen med den här frågan: Hur tar vi hand om golfarna på bästa sätt? Och han tycker sig se orosmoln i horisonten:
– Golfen är inkluderande. Samtidigt är det en företeelse som kräver ett visst mått av kunskap. Man måste vara informerad om vad golf är. Vårt mål är att styra trafik till klubbar och pro´s så att de kan skola in golfare. Vi tror inte på att bara hänvisa till självlärande och digitala kurser. Det är ett komplement möjligen, men inte en helhetslösning.
– Man vill ju växa som sport men i alla branscher där tillväxten går fort riskerar man att få växtvärk. Så det gäller att växa med sans och balans. Det finns några orosmoln som är värda att diskutera. Grönt kort-utbildningen och klubbarnas omhändertagande är en del. Hur skolar man in de nya golfarna i golfens hjärta och kärna? Hur lär man dem vett och etikett, regler och säkerhet? Den dialogen har vi hela tiden med våra tränare och med förbundet.
Johan Hampf menar att för många outbildade golfare kan få konsekvenser för speltempo och säkerhet.
– Det finns farhågor att det kan skapa irritation hos befintliga golfare om man bara styr mot tillväxt utan att tänka på konsekvenserna. Jag tycker man bör diskutera frågan. Sedan får man ju säga att tillväxten och boomen är jättebra. Det är högtryck, ekonomin ser bra ut hos många golfklubbar och det i sin tur skapar bra förutsättningar för att kunna kontraktera fler människor. Som kan hjälpa till att utveckla golfare. Golfutvecklingsfrågorna blir då väldigt viktiga. Pro´s måste in i dialogen på fler klubbar för att kunna vara med och påverka. Pro´n är ju spelet i mångt och mycket och de som kan lära folk spela. Men då måste de få uppdraget och resurser.
Vi har 60 000 juniorer i verksamhet nu. En hel del tjejer och på både amatör- och proffssidan har damgolfen stor medgång just nu. Är det något som PGA ska beakta när ni rekryterar elever till utbildningarna? Det kanske skulle vara bra om ännu fler kvinnor blev pro´s?
– Det har varit en högprioriterad fråga i flera år. De som blir tränare är de spelare som kommit ned i hcp. Du behöver inte ha spelat på touren, så klart. Men du har en baskompetens. Det är klart, om den basen är för liten så blir konsekvensen att inflödet är begränsat. Sedan arbetar vi med att förbättra arbetsmiljön för att göra yrket attraktivt.
Arkitekten
Christian Lundin är banarkitekt med en rad uppmärksammade ny- och ombyggnader bakom sig: Skövde, Österåker och Långe Jan på Ekerum är några exempel. Han säger sig dela Niklas Knutssons oro för att golfsverige ska begå samma misstag som vi gjorde 2004, när allt var på topp.
– Jag delar hans farhågor eftersom det känns som att vi gör samma sak igen: Vi sticker huvudet i sanden och säger ”fy fasen vad bra det går nu, nu har vi många medlemmar, nu är det bra och snart har vi kö igen!” Och det är ju precis vad vi sa 2004 också.
När Golfbranschen.se pratar med Christian är han precis hemkommen från några dagars golfande på sin irländska hemmaklubb. Han talar varmt om upplevelsen, berättar om några fantastiska dagar av fyllda medlemsaktiviteter med olika deltävlingar och lagmoment, allt för att främja kamratskap och klubbkänsla.
– Det är ju ett sätt att driva en klubb. Det finns fler. Men i Sverige är det inte många som gör något som är annorlunda. Ta de klubbarna man åker till under semestern, till exempel. De blommar upp under sommaren. De väntar på sommargästerna och sen så är dom nöjda och belåtna när det lugnar ned sig lite. I Sverige handlar det om att sälja en 18-hålsrundor. Jag tror man måste titta på hela verksamheten för att kunna bli bättre på att erbjuda någonting annorlunda. Alla behöver inte göra samma sak.
Christian menar att varje klubb måste skapa sitt eget existensberättigande.
– Det är egentligen det som är min poäng: Att vi måste skapa unika anläggningar. Jag tror det är viktigt om vi ska lyckas behålla allas intresse. Vi måste få vara mer annorlunda. Hur mycket skit har inte Johan Mikhelson fått för sin klubb på Lidingö med 10 000 medlemmar? Men om det nu är ett koncept som funkar så… det är ett sätt att driva klubb,
Christian menar också att svenska golfare är ganska endimensionella i sitt utövande av spelet. De är ganska dåliga på att utforska spelets möjligheter och variationer.
– Utmaningen ligger i att våra golfare är för dåligt utbildade. Inte på regler eller på att slå golfbollar. Där gör PGA ett bra jobb. Men i spelet golf. Det finns så många lager inom spelet. Det är som ett Kinder-ägg. Det finns hur många överraskningar som helst. Om man bara vågar och är nyfiken så finns det väldigt mycket att upptäcka. Jag tror att det är klubbarna som måste driva den utvecklingen. Det är många som klagar på att det inte går att boka tider… men låt oss då säga att före klockan 10.00 så tillåter vi bara foursome. Men så långt har vi inte kommit i vårt golftänk. Vi är ganska begränsade.
Kanske handlar det om en brist på golfkultur. Eller golf-IQ, som Cristian uttrycker det:
– Vi fastnar i svingtankar, i hur man räknar poäng och att ronden får ta max fyra timmar. Vi erbjuder inte golfarna möjligheten att komma bortom det. Det finns golfkultur på vissa klubbar och då hör man ibland en del som kallar det för snobberi. Men det är inte alls snobberi. Det handlar snarare om att förstå golf. Det var en som sa att vi har lågt golf-IQ i Sverige och jag har tänkt på det där… han har helt rätt.
Du talar om vikten att bygga en golfkultur. Vems ansvar är det? Är det någon som har ett övergripande ansvar för det?
– Nej, felet är att svensk golf ofta hamnar i ett läge där vi tror att någon ska berätta för oss hur det ska gå till. Och i de flesta fallen är denne ”någon” SGF. Jag tror att spelarna måste ta lite mer ansvar. Vissa bryr sig, andra inte. En del spelar bara golf. Men jag tror att variationen måste komma. Ska vi öka golf-IQ:n måste golfarens ögon öppnas. Och jag tror att klubbarna har ett ganska stort ansvar där.
Vad kan de bli bättre på?
– Man förlitar sig på ett IT-system där golfaren bokar starttid, man har en hemsida, padelbanor och hyfsade greener. Och sedan är man nöjd. Man räknar sålda starttider i procent i GIT. Man levererar möjligheten att spela golfrundor men det man ska leverera är snarare en upplevelse – och inte bara på banan. Många har lite fel fokus.
Man är inne i Excel-tänket?
– Exakt.
Administratören
Anna Tidén som är kanslichef på Golfadministratörernas Förening (GAF) som organiserar klubbchefer – en grupp som har ett oavvisligt inflytande på svenska golfklubbars attraktionskraft. Det är ju till syvende og sist klubbcheferna som på uppdrag av klubbens styrelse (och i förlängningen klubbens medlemmar) verkar för en attraktiv medlemsprodukt. Hur en sådan ser ut beror givetvis på klubbens ambitioner och medlemmarnas önskemål.
– Det här med att rekrytera och behålla är ju en evig fråga eftersom golfare börjar, golfare slutar och golfare återkommer. Och hur man tar hand om de här olika ålderskategorierna, från juniorer till återvändare i medelåldern, det är något vi diskuterar på de regionala klubbchefsträffarna. Vi har sju träffar och då kommer det här alltid upp på agendan: Hur går vi vidare och hur drar vi nytta av det här? Men sedan har vi också haft arbetsmöte i styrelsen om hur framtiden ska se ut och hur vi ska hjälpas åt att rekrytera duktigt folk till golfbranschen.
Anna håller med Johan Hampf om att en bra arbetsmiljö för dem som jobbar med golf är en nyckelfråga. Då kan man attrahera och behålla rätt folk i branschen – och göra klubbchefsjobbet till ett attraktivt yrke.
– Det har varit ett par slitiga år under den här pandemin, med många omställningar och investeringar i bana och byggnader. Det har resulterat i att många klubbchefer är rätt slitna och man vill ju ändå att det ska vara en bra arbetsmiljö och ett attraktivt yrke.
Hon efterlyser en gemensam aktion för hela golfbranschen för att göra den mer attraktiv.
– Vi har ju möten månadsvis med PGA, SGA, SGF och GAF. Där kommer jag lyfta frågan om hur vi kan ta ett gemensamt tag eftersom det exempelvis inte finns något bra material om hur det är att jobba i golfbranschen, och som visar vilka olika typer av arbetsuppgifter som finns, arbetstider och arbetsmiljöer och såna här saker.
Du menar att man borde rusta personalmässigt för att kunna ta in fler medlemmar och behålla de som har kommit, eller?
”Jag tycker det är allas ansvar att hjälpa varandra framåt”
Bo Bengtsson, vice generalsekreterare SGF
– Ja, att göra branschen attraktiv. Trivs de som arbetar på en klubb, då gör de ju mycket bra saker för medlemmar och gäster. Det har varit ett antal avgångar nu på klubbchefer som lämnar efter ett eller två år för att det kanske inte riktigt var så som de hade tänkt sig. Det passar inte med familjesituation de flesta gångerna. Det är ju väldigt sommarintensivt om man jobbar inom någon av de tre yrkeskategorierna. Även om det är året runt-arbete för de flesta, så är det ju intensivt från maj till september.
Golfens olika organisationer – har ni ett bra samarbete för framtiden sinsemellan? Alltså ett strategiarbete?
– Jag kan säga att tack vare corona så har vi ju återkommande möten som inte har haft tidigare. Månadsmöten där vi digitalt dryftar vad som händer. Men från det steget – att prata och diskutera – till att ha en gemensam strategi, dit har vi inte kommit. Men jag tror att en fråga att samlas kring kan vara hur vi rekryterar till branschen. Det finns ju olika insatser men de finns inte nedskrivna i en strategisk plan. Men det jobbas och diskuteras.
Det är ett idéarbete?
– Ja, men en hel del genomförs också, bland annat av pro´s som återkopplar till de som gått nybörjarutbildning. Och klubbarna jobbar ju ständigt med att skapa en trevlig miljö. Många jobbar med medlemsutskick och kommunikation. På grönytesidan finns ju arbetet med spelupplevelsen. Det kommer att bli en utbildning och där klubbarna kan vara med för att göra banan mer attraktiv för alla.
Förbundet
Bo Bengtsson understryker att läget är gott och att det ser bra ut inför framtiden.
– Finns det ett intresse, då finns det en framtid, säger han. Vi är bara 10 000 medlemmar från att slå rekordet från 2004, berättar han.
Många av de nytillkomna är juniorer. Just nu har svenska golfklubbar över 58 000 juniorer i verksamheten igen – en ökning med 33 procent.
– Går vi tillbaka till 2019 var det så illa att vi tog fram ett krispaket för 2020. Som dessbättre aldrig behövde sjösättas…
Så. Vad gör vi för att behålla de nytillkomna i spelet?
– Det är en svår fråga och ingen har svaret, säger Bo Bengtsson. Men det gäller att vi har bra verksamhet. Inte för mycket konflikter om tillgänglighet. Det har ju varit en del intermezzon på sina håll. Det gäller att skapa en hygglig golfupplevelse för så många som möjligt – det är det viktigaste.
Är det ett gemensamt ansvar för branschen eller är det upp till de enskilda klubbarna att vara så bra att golfarna söker sig till dem?
– Egentligen är det det sista men jag tycker ändå att man måste säga att det är allas ansvar. Och jag tycker det är allas ansvar att hjälpa varandra framåt. Jag tycker den fråga som Göran Tyrsing slog larm om är viktig att lyfta: Vad betyder det ökade slitaget på våra banor? När Göran lyfter frågan kommer den in på styrelsens agenda. Nu gäller det för oss med våra klubbrådgivare att hjälpa klubbarna framåt. De klubbar som fått in pengar i kassan måste ta rätt beslut och satsa på rätt saker. Så det är ett ansvar för alla, även förbundet.
Hur länge pekar trenden uppåt?
– Det är 10 000-kronorsfrågan. Vi tror hemarbete kommer finnas kvar. Och då blir sociala aktiviteter viktigare på fritiden. Tjänsteresor kommer att bantas. Vi får inte tillbaka affärsresenärerna i samma omfattning. Ingen reser till Stockholm för ett förmiddagsmöte. Det är exempel på sådant som också spelar också golfen i händerna. Det frigör tid i människors vardag.
