KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Normalt är jag försiktig med framtidsprognoser för kortare perioder än 10 år – med ett längre perspektiv är det ingen kommer ihåg att jag hade fel.
Men jag har haft anledning att ta fram underlag för en analys av 2024 till ett föredrag för en kommersiell liga och till en föreläsning för ekonomistudenter.
Min utgångspunkt är att det som gäller hela upplevelseindustrin också gäller kommersiell idrott inklusive golfen.
Sämre tider?
Det finns ett antal omvärldsfaktorer vi inte kan påverka. Kriget i Ukraina, konflikten mellan Israel och Hamas i Gaza med inblandning av Iran, logistikproblem i Röda havet på grund av terrorister i Jemen och värst av allt – om Kina skulle agera mot Taiwan. Blir det väsentligt värre i Ukraina, Gaza och i Röda havet kan utfallet även för oss bli väsentligt sämre. Går Kina in militärt i Taiwan har vi en finansiell global katastrof att hantera. Den kan påverka golfens ekonomi med 30-50 procent – och bara negativt.
Får vi däremot en fred i Gaza, om hutierna bekämpas (eller slutar skicka missiler) och om Ukraina vinner – ja, då blir utfallet positivt.
Min syn på golfåret 2024 utgår ifrån att vi har status quo på ovan nämnda konflikter.
Utgångspunkten är enkel. Det som påverkar golfarnas plånböcker påverkar deras golf och därmed klubbarnas intäkter. En förändring av kostnader för klubbarna påverkar klubbarnas ekonomi.
Negativ tillväxt
Det makroekonomiska läget är då som följer:
Vi har en negativ tillväxt även 2024, dock med några prognoser om 0.
Riksbanken kommer vara för sen med räntesänkningar vilket förlänger och förstärker lågkonjunkturen, ökar mängden konkurser och ökar arbetslösheten. Dock är beskedet 1 februari om trolig sänkning första halvåret välkommet. Det ger en boost för golfkonsumtion.
De stimulansåtgärder regeringen borde ha gjort i budgeten för 2024 kommer tidigast i budget för 2025. Jag har en förhoppning om sänkt elskatt i vårbudgeten, men tror knappt på det själv.
Tyskland, som normalt sett är draglok för EUs ekonomi, befinner sig i en limbo av stora folkliga protester, en svag och oenig regering som tappar väljarstöd, ökat stöd för högerpopulister och en katastrofal energimarknad. En sjättedel av den energiintensiva industrin hotar med att flytta från landet.
Dock, för varje vecka som går blir allt fler svenskar övertygade om att vi nått botten och att räntesänkningar kommer. Då golfarna i större utsträckning än befolkningen som helhet, äger sitt boende får det mycket stor positiv påverkan på deras privatekonomi.
Upplevelseindustrin kräver välfärd, all ”nice to have”-konsumtion uppstår bara om det finns pengar över när ”need to have” är betalt för att förenkla definitionen.
Psykologi styr
Sen är lågkonjunktur mer psykologi än ekonomi. Tror vi som kollektiv att det skall bli sämre så blir det sämre, och omvänt. Det försvinner inga pengar under en lågkonjunktur, det är transaktionsmängden som går ner.
Nu börjar fler och fler se räntesänkningar och låg inflation som troligt och vi kommer då att börja konsumera som om ”happy day’s are here again”, långt innan så faktiskt är fallet.
Sen kommer väldigt lite att bli billigare, det är bara ytterligare höjningar vi slipper. Men förr eller senare har vi vant oss vid att Bregott kostar 60 kronor och inte 40 kronor paketet.
För golfkonsumtion är min prognos att 2024 blir minst lika bra som 2023 och förhoppningsvis bättre.
Nya mönster
Trenden med att fler golfspelare väljer olika typer av ”pay as you play” framför årsavgifter fortsätter. De har inte bara med konjunkturen att göra utan är en generell trend för konsumtionsmönster och dessa förstärks för alla segment utom dem som är 60 plus. Vi betalar årsavgiften den 31 januari och gå bort i februari om X antal år. Följden av detta är att klubbarna måste förändra sin prissättning till en mer flexibel sådan.
Det finns flera oljeanalytiker som har prognoser för oljepriset på ned mot 20 dollar fatet. Det tror jag inte på men att borttagandet av reduktionsplikt och fallande oljepriser ger billigare diesel för klubbarna 2024 än 2023 är ett faktum. Höjningen just nu på grund av hotet i Röda havet är tillfällig.
Elanalytiker pekar på ökat antal timmar under golfsäsong med negativa elpriser. Det innebär med automatik en ökning av antalet timmar med låga elpriser. Med fler robotklippare, fler solcellsinstallationer och rörligt timpris bör kostnaden per kWH gå ned. Då klubbarna ersätter dyrare diesel med el så är det en besparing. Detta trots att regeringen höjt elskatten vilket skadar oss alla och sänker tillväxten i landet som helhet. Många nätbolag har också höjt priserna. För min hemmaklubb med cirka 10 procent.
Pengar försvinner utomlands
Flygresorna ökar. Även om vi bara ligger på 80 procent av pre-pandemi-nivån innebär det (utifrån ett minskat affärsresande för överskådlig tid) att vi konsumenter är tillbaka på minst samma nivå som före pandemin. En dålig valuta har inte skrämt oss. Vi får räkna med att många golfare lägger mer pengar på golf utomlands än de lägger på hemmaklubben.
Jag tror vi är nära en överetablering av simulatoranläggningar i städer då rörlig hyra som del av en butikskris varit större drivkraft än marknaden men vi kommer för evig tid få en rekrytering till golfanläggningar via dessa mer än via den gamla vägen med traditionell klubb. På samma sätt bör vi omfamna Happy golfers och andra så kallade brevlådeklubbar som ger oss nya golfare genom att agera instegsaktörer.
För driving range-affären på klubbarna är min bedömning att det går att fortsätta öka intäkterna och att investeringar i Toptracer, Trackman och liknande lösningar är nödvändiga för att en klubb skall anses ha en modern range. På sikt får vi det omvända: klubbar utan en modern range tappar i intäkter för att det är så mycket roligare träna med verktyg som Trackman och Toptracer.
Ohållbar modell
Att brevlådeklubbarna nu tar kunder från traditionella klubbar är inte deras fel. Orsaken är att klubbarna håller fast vid en ohållbar modell där man skall betala lika och använda olika. Det är inte långsiktigt hållbart.
Borträknat några få väldigt välmående klubbar med särskild socioekonomisk karaktär på medlemmarna, bör alla beslut om avgifter (utöver den rena medlemsavgiften) sättas av marknaden, det vill säga av klubbchef utifrån löpande förändringar, och ej av årsmöten.
Vi som spelar mycket måste betala mer så de som spelar lite kan betala mindre och stanna kvar i golfen. Vi måste också få mer betalt för våra mest efterfrågade starttider och ta mindre betalt för de minst attraktiva så vi optimerar intäkten från varulagret.
På det stora hela är jag försiktigt positiv för golfåret 2024. Väder kan som alltid skada intäkterna men samhällsekonomin borde inte göra det om inte omvärlden helt går bananas.
Välj lönsamhet för miljö
Sen kommer en svår vinter i kombination med golfarnas allt högre krav på en vacker bana att tvinga fram gödselvolymer i strid med miljötalibanernas vision. Då golfens klimatpåverkan till minst 95 procent består av bilkörning till och från golfbanan och i övrigt är försumbar, bör man välja lönsamhet framför klimatpolitik.
Men vi kommer att agera som om räntesänkningarna redan var här. Reallönerna ökar redan och då blir ”nice to have”-konsumtionen en vinnare. •
