KRÖNIKA | DAN PERSSON
Det här är opinionsmaterial – åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Vi är många som väntar på nyheter om hur det kommer att se ut när det står klart. I nuläget vet vi nästan ingenting och den här artikeln innehåller en del funderingar och spekulationer där jag självfallet riskerar att ha fel på flera punkter.
Vi pratar alltså om Crownwood Golf.
Låt mig inledningsvis slå fast att deras kommunikationsstrategi är helt rätt. De försöker skapa en myt. Det är bra. Att slå på stora trummor för tidigt är däremot inte en bra lösning.
Låt mig också konstatera att banan med all säkerhet kommer att bli en fantastisk upplevelse. Inte heller här tror jag att jag har fel. Även pay&play-banan på 11 hål lär bli något i hästväg. Värt en omväg, för att travestera »Gidden«.
Anläggningen kommer att bli en fantastisk helhet och även på den punkten är jag fullt och fast övertygad.
Ekonomin för denna helheten, alltså för det fastighetsprojekt det egentligen handlar om, med 400 boendeenheter, kommer att bli lysande. Det krävs inga avancerade kunskaper i ekonomi för att kunna räkna hem den delen.
Sedan övergår vi till områden som jag saknar bedömningsgrund för och där jag med stor sannolikhet riskerar att ha fel.
Jag gissar att cirka 800 medlemmar, inklusive de som köper hus och vill ha medlemskap. De måste kunna få det för att det skall gå att tjäna pengar på husen. Det handlar om cirka 45 rundor per person i snitt så starttiderna kommer att räcka och bli över. Här kan jag förstås ha tokfel då det finns en möjlighet att ägarna kan se 25 000 rundor per år som maxgräns för att kunna erbjuda en bana i yppersta kondition. Men – underlaget är sand och kan Old Course ha 65 000 rundor med hög kvalitet så kan man det också här.
Jag gissar att entréavgiften för medlemskap hamnar på 400 000 kronor och årsavgiften på 24 000 kronor. Rena gissningar självfallet men det är vad jag tror. Det är också siffror jag tror accepteras av marknaden. En bana jag spelat i västra USA av liknande karaktär tog 350 000 i entréavgift. Dock dollar i det fallet och 24 000 per år i avgift, också det i dollar.
400 000 i investering för kvalitativ fritid är billigt om alternativet är båt eller lantställe.
Jag gissar att gästspel endast är möjligt tillsammans med medlem, åtminstone de första fem åren, och att nivån på greenfee förmodligen är ganska modest. Låt säga 800 kronor för att öka värdet i medlemskapet. Det vore ett smart sätt att skapa hype.
På sikt – om banan når den »bucket list status« jag tror den når – ser jag ett begränsat antal greenfeerundor à 2 500 kronor som fullt möjligt att fylla. 1 000 greenfeerundor a 2 500 är 2,5 miljoner per år för att bevara banan i kanonskick. Svårt tacka nej till och går att lägga på tider som inte påverkar medlemmar. Jag tror att det i Sverige och Danmark finns +100 000 golfare som är beredda att minst en gång betala 2 500 kronor.
Jag tror (gissar) att man inte kommer sträva efter att arrangera större tävlingar utan i stället väljer att arrangera tävlingar av »charitykaraktär«. Detta eftersom jag anar en strävan att framstå som socialt ansvarstagande.
Jag tror (gissar) att 11-hålsbanan kommer att vara en del av ett socialt program, i samarbete med olika företag, med fokus på integration och ungdomsutveckling. Jag tror också den blir en kassako för greenfeespelare boende inom två timmars bilresa från banan. Elva hål och under tre timmar ligger dessutom helt rätt i tiden.
Sammanfattningsvis tycker jag Crownwood är ett helt fantastiskt spännande projekt som jag tror kommer bli kanon, inte bara för ägare och framtida medlemmar utan även kommun och region.
Om man skall försöka leta efter negativa invändningar med projektet hittar jag få invändningar:
• Vansinniga strandskyddsregler gör att man inte fått bygga havsnära hål med utsikt över vatten. Det är trist men ingenting man kan göra något åt. Ett ö-hål och en beach club hade varit underbart och lönsamt.
• Tid och avstånd. Runt Båstad och Torekov finns pengar men också tradition. 30 minuter är här en evighet. Likaså ner till Helsingborg, även om det är kortare men där finns Vasatorp, Viken med flera.
Här kan vi se hur fel Björn Örås hade när han trodde att finanseliten på Lidingö, Djursholm och Saltsjöbaden skulle bli de primära medlemmarna i Bro Hof men i stället fick hantverkare och småföretagare i västerort som medlemmar. De såg 350 000 kronor som överkomligt relativt sommarhus och båt. Mängden pengar i närområdet är en fråga där jag saknar underlag men där jag antar att ägarna har koll.
Men min bedömning är att det blir en framgång och att jag hoppas jag känner någon blivande medlem så jag får chansen att spela banan. Konceptet är så osvenskt att det måste bli en succé.
Det som sedan återstår är om banan/klubben väljer att bli medlem i SGF eller inte. Tror mer på det senare och hänvisar till Balzac som beskrev det så explicit i onelinern »hämnden är en anrättning som smakar bäst när den är kall«, som det står på försättsbladet till Gudfadern av Mario Puza. •
Vässa golfklubbens verksamhet!
Vill du lära dig mer om hur du som klubbchef och styrelsemedlem utvecklar verksamheten och gör golfklubben lönsam?
Läs mer här.
