Förbundsmötet har sagt sitt. Svenska Golfförbundets förslag om ett maxtak för antalet golf-id per klubb är klubbat och klart. Därmed avslutas en debatt som delat av Golfsverige – men konsekvenserna av beslutet kommer att dröja ett år.
I fokus står de så kallade brevlådeklubbarna, där Happy Golfers är det mest uppmärksammade exemplet. Med över 45 000 greenfeemedlemmar har klubben blivit sinnebilden för en ny typ av golfkonsument: spelaren som söker lågt pris, få förpliktelser – och som sällan sätter sin fot på den egna hemmaklubben.
Happy Golfers hade 2024 exakt 46 786 medlemmar varav 45 853 stycken var greenfeemedlemmar. Men från 2026 får Happy Golfers, enligt det nya maxtaket, bara sälja 2 800 golf-id. Det betyder att närmare 44 000 medlemmar måste hitta ett nytt medlemskap – eller lämna golfen.
Och de är inte ensamma. Medlemmar i Ekholmsnäs, Bryttsäter, Vinberg och Byxelkrok är också på väg att bli klubblösa. Uppskattningsvis handlar det om över 60 000 spelare som är på väg att bli övertaliga: var ska de ta vägen nu?
Ny klubb
Faktum är att det inte kommer att vara svårt för dem att hitta en ny klubb – om det nu är det de vill.
Det finns nämligen 341 klubbar i Sverige som erbjuder någon form av greenfeemedlemskap. En förkrossande majoritet av dessa har ett blygsamt antal greenfeemedlemmar jämfört med de klubbar som varit golfförbundets måltavla de senaste månaderna. Totalt 159 483 golfspelare – 28 procent! – hade förra säsongen 161 877 greenfeemedlemskap.
I genomsnitt hade de 341 klubbarna 475 aktiva greenfeemedlemmar. Medianen var dock endast 104 greenfeemedlemmar vilket skvallrar om att Happy Golfers et consortes varit mycket framgångsrika i sin marknadsföring och rekrytering. Men det betyder också att det finns plats hos de golfklubbar som inte varit lika framgångsrika på det området.
De golfare som vill hitta en ny klubb kommer alltså att kunna göra det, menar flera aktörer i branschen. Nu är det upp till de mer traditionella golfklubbarna att agera. Bollen ligger upplagd på straffpunkten. Eller om vi ska tala golfspråk: De har fått fri dropp. En ny chans.
Vi vet att 380 av de skånska Happy Golfers-medlemmarna bor i Vellinge kommun.
Johnny Neldeborn, Söderslätt
– Förhoppningen är att de söker sig till en klubb i sin närhet, säger Johnny Neldeborn som är klubbchef på Söderslätts Golfklubb i Vellinge kommun.
– Jag förstår ju att de konsumerar golf på ett annat sätt och det måste man acceptera. Men det som är viktigt för oss som klubb är att vi kan kommunicera med de här golfarna. Det är svårare när de är medlemmar i en klubb i Stockholm.
Över 10 000 skånska golfare är medlemmar i brevlådeklubbar utanför Skåne. Johnny hoppas att några av dem kommer välja något av Söderslätts greenfeemedlemskap. Det billigaste kostar 395 kronor.
– Men det är inte många som valt det medlemskapet. Det handlar om ett par hundra. Men jag hoppas kunna fånga upp de som finns i vårt närområde. Vi vet att 380 av de skånska Happy Golfers-medlemmarna bor i Vellinge kommun. De kan lika gärna vara medlemmar i en klubb i hemkommunen som erbjuder samma form av medlemskap. Så småningom kanske deras livssituation förändras så att de vill bli fullvärdiga medlemmar.
Varför tror du så många valt just Happy Golfers?
– För att de skapade ett medlemskap som ingen annan klubb erbjöd. De identifierade en efterfrågan. Det kan man inte säga något om. De var smarta. De såg att det fanns en grupp som konsumerade golf på ett annat sätt. Det är ju nästan 25 procent av alla golfare som valt den typen av medlemskap. Antingen får man blunda eller får man hitta en bra lösning.
Varför har ”vanliga” golfklubbar inte utmanat dem?
– Jag tror att många klubbar varit rädda för att deras medlemmar ska lämna det fullvärdiga medlemskapet och välja ett billigare. Då skulle de förlora pengar. Det har inte hänt för vår del. Vi har erbjudit olika former av greenfeemedlemskap i två år. Det har gjort att vi snarare har lyckats behålla medlemmar som av olika anledningar funderade på att lämna klubben. I stället för att lämna har de valt ett annat medlemskap och vi har sett flera exempel på att medlemmar kommit tillbaka till fullvärdigt medlemskap igen. Alla klubbar hade ju hellre haft fullvärdiga medlemmar. Det kan ingen förneka. Många klubbar har det tufft.
Men det är svårt att gå emot konsumentens vilja?
– Ja, jag kan bara hålla med. Det är ju ändå nästan 25 procent av alla golfare som vill ha det så. Det är inte ett fåtal utan väldigt många. När vi har företagsarrangemang på klubben är det lätt att se vilka medlemmarna är – många av greenfeemedlemmarna deltar i många företagsevent och spelar på sponsorbrickor. Det är så de konsumerar sin golf. Så man kan ju förstå att de inte vill betala 10 000 kronor i avgift på en hemmaklubb där de kanske bara spelar två rundor. Men då måste ju golfklubbarna ta betalt på ett annat sätt, kanske genom att ta mer betalt för greenfee och våra sponsorbrickor.
Vad tror du de 60 000 golfarna gör nästa år?
– Det ska bli intressant att se. Jag märker redan att vi börjar få en del medlemmar från de klubbarna. Så några har redan börjat förflytta sig.
Söderslätt har cirka 1 200 fullvärdiga medlemmar. Det betyder att de skulle kunna sälja 1 400 greenfeemedlemskap. Ekonomiskt ger det inte så mycket, tycker Johnny.
– Den större delen av avgiften går till förbundet. Det blir inte många kronor över. Ekonomiskt kommer inte klubbarna att tjäna stora pengar på förbundsbeslutet men du kan åtminstone kommunicera med dem.
En viktig del av maxtakets effekter är att avgiften hamnar hos distrikten om de golfarna väljer lokala greenfeemedlemskap, menar Johnny.
– Det är bättre att de 10 000 skåningar som är medlemmar i Stockholm gynnar skånsk golf. Då kan man utveckla verksamheten i det distrikt man hör hemma i. Det handlar ändå om en halv miljon kronor.
Större problem
Johnny tycker att rabatterna på greenfee är ett större problem för golfklubbarna i dag än greenfeemedlemskapet, särskilt om de sistnämnda kombineras med exempelvis Golfamore, som är en av aktörerna på den marknaden.
– Tyvärr har vi och många andra klubbar låst in oss i de här rabattsystemen och det är svårt att ta sig ut. Det är ett sätt att marknadsföra golf som skapats av en tredje part och klubbarna har hoppat på det.
Men inte heller här kan man peka finger mot företagarna som dragit i gång det.
– De har ju varit kreativa, säger Johnny. Så det är synd att svartmåla dem.
Carl-Henrik Thelin, klubbchef/vd på Vellinge utanför Malmö, tycker också att beslutet om maxtak var ett bra beslut.
– Jag tycker inte det är sunt eller normalt att en klubb ska ha så många medlemmar. Det sticker i ögonen. Det är priset som gör det. Det bär inte samma kostnader som vi.
Han menar att de som även i fortsättningen vill ha ett billigare alternativ kommer att kunna hitta det.
– Absolut, vi har haft greenfeemedlemskap sedan 2008. Det är ett bra alternativ för de som tycker det blir för dyrt med ett vanligt medlemskap. Det kan vara folk som har spelat mycket men behöver ta ett uppehåll under ett år eller två. Sedan beslutet fattades på förbundsmötet har vi fått in några greenfeemedlemmar varje dag.
Inget större hot
Samtidigt menar han att de stora brevlådeklubbarna inte utgjort något större hot mot Vellinge, inte mer än på marginalen.
– Vi har aldrig varit riktigt drabbade av Happy Golfers. Vi har inte märkt av det. Man får nog olika svar där beroende på vem man pratar med. Jag tror att av dessa 60 000 golf-id är kanske hälften golfare. Övriga är inte seriösa golfare. Många kommer nog att lägga av men det finns alternativ för dem som vill. Många vill ha ett billigt medlemskap för de spelar på inbjudningar och sponsorbrickor. Då är det upp till oss som klubb att se över hur vi ska bli mer attraktiva.
Greenfeemedlemskap är särskilt populärt bland spelare som är mellan 31 och 40 år. Där hade greenfeemedlemskap en andel om 51,2 procent att jämföra med fulltidsmedlemskapen 45,6 procent. Greenfeemedlemskap var även populärt i de två intilliggande åldersgrupperna 22–30 år och 41–50 år. I snitt är greenfeemedlemmar tre år yngre än traditionella medlemmar.
– Vi hade ett möte med SGF. Vi var 15 klubbchefer. Då handlade det om hotet från Happy Golfer, men vi var alla överens om att det inte är ett hot. Det är egentligen inte Happy Golfers fel att det blev så här. Förbundet lät det gå för långt. De fick upp ögonen för sent. Men det är också upp till alla golfklubbar. Men styrelserna i många golfklubbar vet kanske inte riktigt hur de ska tackla vissa saker. Många klubbarna kunde själva lanserat nya modeller av medlemskap. Och SGF kunde kanske hanterat det lite tidigare. •
