I sommar öppnar Crownwood Club vid havet utanför Ängelholm.
Eller smygöppnar, som Christian Lundin säger. För riktigt färdig blir inte anläggningen förrän 2026.
Det är helt förståeligt att nyfikenheten på projektet är stor. Crownwood är en främmande fågel i det svenska golflandskapet. Det är inte en klubb för alla. Bara medlemmar spelar här, samt deras gäster. Konceptet är helt annorlunda och bygger på idéer och intryck som den framträdande ägartrion Henrik Stenson, Arild Karlsen och Christian Lundin samlat på sig under sina besök på olika golfbanor världen över.
Det talas mycket om en unik golfupplevelse med fokus på kvalitet, exklusivitet och en stark gemenskap.
När Golfbranschen.se når Christian Lundin på telefon är han på väg i bil från ett byggmöte på Crownwood.
– Just handlar det mest om klubbhuset, säger han. Byggmöten.
Arbetet med golfbanan började under sommaren 2023.
– Vi fällde rätt mycket skog som fanns på området i april och maj. Sedan började vi bygga golfbanan i juli-augusti.
18-hålsbanan såddes i mitten av juli förra året. I slutet på oktober såddes de sista hålen på 11-hålsbanan. Nu byggs första delen av klubbhuset. Klubbhus-området ska bestå av fyra byggnader. Under 2025 öppnas byggnad ett som rymmer restaurang, reception och det som Christian kallar för ”vårt skönt-häng-hus”.
När öppnar banan?
– Vi öppnar när banan är redo och det tror vi att den är under tidig sommar. Idén är en ”smygöppning” under 2025, vilket betyder att vi öppnar för våra medlemmar under sommaren. Och sen har vi en förhoppning om att klubbhuset ska öppna under senare delen av sommaren.
Redan nu är teamet på plats: Mark Potter blir COO, operativ chef. Fredrik Widmark blir director of golf och director of agronomy, banchef, är Steven Richardson.
– Det är de som ska driva det dagliga arbetet på anläggningen, säger Christian.
Crownwoodprojektet har varit hemlighetsfullt. De inblandade har varit sparsamma med att delge information även om en del bilder passerat i sociala medier.
Projektet startade redan 2001. Då hette det Wegeholm, initierat avr fyra lokala golfentusiaster. Det gick långsamt. Först 2011 fick de igenom en detaljplan.
Planen var att bygga en genuin linksbana som skulle läggas ut på stranden av Tommy Nordström. Men under en utdragen brottningsmatcht mot berörda myndigheter hamnade banan längre och längre från stranden, inne i tallskogen. Så Wegeholsgänget gav upp. Det hugade spekulanter som velat – och betalat för att bli – medlemmar fick lösas ut.
Golfbranschen.se skrev om projektet när Henrik Stenson klev in och blev delägare 2016.
Då kom även Arild Karlsen och Christian Lundin in projektet. Men de fyra ursprungliga initiativtagarna är fortfarande med på ett hörn, ”för att vi tycker att de ska vara det” som Christian säger.
– Det jag och Henrik fastnade för var ju egentligen platsen. Vi har väl alltid pratat om att Sverige saknar en riktigt unik bana. Däremot hade vi väl egentligen aldrig känt att det var just vi som skulle bygga en sådan golfbana, att vi skulle äga den. Men vi fastnade för den möjligheten som uppstod. Det finns en potential med fastighetsutveckling vilken möjliggjorde en stor investering i projektet.
Hur stor investering?
– Med ganska många, ja, flera hundra miljoner. Det gav oss möjlighet att skapa en sådan klubb. Och så fick vi med oss en norsk investerare, Arild Karlsen. Det är jag, Henrik och Arild som äger och driftar den. Men möjligheten att kunna investera… ja, jag ska inte säga riskfritt, för inga investeringar är riskfria, men när framtida fastigheter kan utnyttjas till att investera i golfbanan sa vi att ”nu är det läge, det kommer aldrig ett så bra läge att göra det igen”.
Christian berättar att han och Henrik pratat mycket om hur de tycker att en golfklubb ska vara. Hur ser ska se ut.
– Jag har byggt min bild av en perfekt golfklubb på min erfarenhet från Hogs Head på Irland och hur de driftade en ”Destination Private Club”. Både jag, Henrik och Arild har ju besökt en massa privata golfklubbar genom åren och Henrik har ju spelat världen över på de bästa banorna – men också de sämsta. Vi vet vad som är bra och dåligt och hur vi själva vill att en klubb ska vara. Men det var nog just starten av Destination Private Club som gjorde att vi såg det som en möjlig business också i Sverige. Att det var möjligt att bygga en klubb som är annorlunda strukturerad på alla sätt. Vi bestämde oss att det var det här vi skulle göra.
Affärsmodellen är helt ny för den svenska marknaden. Årsavgiften för 2025 sägs vara 65 000 kronor (vilket Christian vare sig bekräftar eller dementerar). 75 procent av den summan är öronmärkt för konsumtion på anläggningens faciliteter. Pengarna kommer att finnas på ett till godo-konto som medlemmar kan utnyttja i shop, restaurang och golf.
Varför valde ni bort aktier och spelrätter och gick på en hög årsavgift?
– Det finns ju många orsaker, förstås. Men den enkla är väl att aktier och spelrätter har testats. Både med en låg insats på aktierna och en hög insats. Och med hög ambitionsnivå och låg ambitionsnivå. Inget har väl aldrig riktigt lyckats. Klubbarna fungerar men de ger ju inte en enorm avkastning till sina ägare och vi har fortfarande ingen klubb som riktigt har skapat den där wow-faktorn. Flera håller en bra nivå men har inte tagit det sista steget.
Det ska Crownwood göra, menar Christian, som inte sticker under stol med att han hoppas att Crownwood ska locka internationella medlemmar.
– Det här är det vi tror på. Vi lockar med en låg instegströskel. Det gör att vi kan locka internationella medlemmar på ett annat sätt. Jämför med klubbar som typ Tara Iti på Nya Zeeland så vill de ju ha uppemot 400 000 dollar för att man ska bli medlem. Svensk golf har ett bra rykte i världen för att vi producera golfstjärnor men vi har ju ingen golfturism att prata om. Det här är ett sätt att bli den internationella medlemsklubben vi vill vara.
Hur har responsen från marknaden varit då?
– Vi hade höga ambitioner och höga förhoppningar och jag ska inte säga att vi har överträffat dem. Men vi har nog uppnått dem. Det finns ett stort lokalt intresse. Men där finns ju också vår begränsning. Lokalt kanske vi inte kan ta in lika många som en normal, svensk klubb. Internationellt ligger vi på de siffror vi pratat om i våra kalkyler. Vi har fått in väldigt många internationella medlemmar. Människorna är vår nyckel. Det är inte antalet vi bryr oss om utan att det är rätt personer som skapar den här klubben. För oss skapas en golfklubb av medlemmarna och människorna som är där. Det skapar kulturen. Det ger förutsättningar för att få en riktigt god och härlig miljö. För folk som älskar golf.
Det har i många år gjorts försök att lansera premiumgolfklubbar i Sverige. Men det har varit svårt att upprätthålla den ambitionen. Till slut sjunker aktier och avgifter eftersom intresset var för smalt. Kommer ni att klara det tror du?
– Ja det får ju framtiden utvisa. Vi har inte kopierat någon annans koncept. Jag ska inte säga att de andra klubbarna har misslyckats men köper man en golfaktie så vill man ju att den ska öka i värde, inte sjunka. Vi har inga aktieägare utan medlemmar. De tre aktieägare vi har är jag, Henrik och Arild. Om aktien faller i värde är det vi som förlorar pengar. Då faller värdet på anläggningen. Vi har ju kalkylerat med x antal medlemmar och framtiden får utvisa om vi lyckas nå det målet.
En omständighet som det pratats om är att Crownwood inte kommer att tillåta fler än 15 000 rundor per år.
– Jag brukar få frågan om hur många medlemmar vi ska ha. Men vi har inget maxtak. Vi har ett maxtak på antalet rundor vi kan få ut på banan. Det handlar egentligen om att vi ska kunna leverera hög kvalitet. Då kan vi inte ha mer än 15 000 rundor. Sedan får vi försöka hitta vår driftbudget efter det.
Ni siktar ju på att bli en av Europas bästa golfbanor. Vad krävs för att nå dit?
– En sak är ju skötsel. Som arkitekt tar det lite emot att säga det. Men det är självklart att en hög nivå på turfen är viktig så att spelbarheten och designen verkligen kommer fram. Det är ju en alldeles superviktig del. Och det är där en begränsning av antalet rundor är viktigt. Så det är nummer ett. Sen är det självfallet viktigt att jag och Henrik har gjort ett tillräckligt bra designjobb, att vi har skapat en intressant bana som är rolig att spela, som ger strategiska alternativ och upplevelser. En tredje sak handlar om att skapa en bra miljö och atmosfär i klubbhuset – kulturen i klubben!
Och ni uppfyller de här kraven?
– Vi känner väl att ambitionsnivån på driften är hög. Kompetensen är hög på de vi har anställt. Vi känner väl att miljön, det var ju den vi föll för, är bra. Närheten till havet, tallskogen, sanden. Check på det. Den sista är väl att jag och Henrik har gjort vårt jobb bakom pennan och fått ut det vi har sett framför oss. Det hoppas jag att vi har. Men det får ju andra värdera, förstås. Både jag och Henrik är stolta över det vi har byggt där ute.
Hur mycket har Henrik kunnat bidra med jämte en auktoritet på bananläggning som du?
– Ja, jag önskar jag vore en sådan klippa. Henrik och jag har ett samarbete som jag trivs med och jag är ganska övertygad om att Henrik säger det också. När det kommer just till design är det inte så att vi ser lika på precis allting men vi ser lika på de stora penseldragen. Vilket är viktigt. Hur ska allting vara? Hur ska banan upplevas? Hur ska känslan vara? Sedan utmanar vi varandra med när det kommer till design på greener eller design på vissa hål. Var ska bunkrarna ligga? Det är ju en del av ett designarbete. Jag upplever att vår process här varit lika bra som den vi hade på Österåker och den vi haft på andra anläggningar där vi jobbat tillsammans.
Vems idéer får störst genomslag?
– Vi försöker studsa idéer mellan varandra. Vi vill båda att det blir en golfbana som har mycket risk and reward, det gillar både jag och Henrik. Att man får belöning för bra slag men där det också finns säkrare vägar att spela. Är man feg ska man inte få lika stor belöning. Just det tycker jag vi har byggt in i denna bana. Det är ett väldigt annorlunda markområde och en golfbana som är väldigt annorlunda från vad man har sett annars i Sverige.
Vilka banor vill du jämföra Crownwood med?
– I ett tidigt skede pratade vi mycket om det australiensiska sandbältet. Området vi bygger på är relativt platt, med en höjdskillnad på max 2,5–3 meter. Det gör att vi har arbetat mycket med interna konturer i fairways – kullar och svackor för att skapa liv i landskapet.
Estetiskt har Christian och Henrik inspirerats av den amerikanska banan Ohoopee i Georgia, som Gil Hanse designade för ungefär tio år sedan.
– Den ligger mitt ute i ingenstans och har naturliga sandytor som en integrerad del av banan, precis som vi har jobbat här. Vi hämtade mycket inspiration därifrån för att få rätt känsla. Om man inte har koll på vad som händer runt om i världen kommer man tycka att Crownwood är väldigt annorlunda. Vi har stora, breda fairways med ganska mycket onduleringar och sandområden utanför. Vi har haft många diskussioner om hur den miljön ska kunna passa här. Sedan har vi förstås även influerats av skandinavisk designfilosofi – funktionell, estetiskt vacker och minimalistisk utan att bli för avskalad.
Du pratar mycket om att åstadkomma en trevlig klubbmiljö. Hur kommer det att tillämpas i praktiken?
– Vi bygger ett klubbhusområde med fyra byggnader, där den första öppnar i år. Det blir en stor restaurang och lounge med reception och pro shop. Vi vill skapa en plats där man trivs – oavsett om man vill slå sig ner i en soffa framför brasan, ta en drink vid baren medan man ser spelarna putta på 18:e green, eller sitta för en finare middag. Vi bygger även ett vinrum där medlemmarna kan samlas och njuta av goda viner. Arkitektoniskt arbetar vi med skandinaviska material och rustika träbalkar från Småland för att skapa en ombonad känsla. Vi har gett arkitekterna och inredarna instruktionen a home away from home – det ska kännas som ett andra vardagsrum.
Har ni någon särskild process för att säkerställa att nya medlemmar passar in i klubbens kultur?
– Vi har en intresselista där potentiella medlemmar anmäler sig och berättar lite om sig själva. Om någon vi inte känner ansöker, tar vi kontakt för en personlig dialog. Men den huvudsakliga rekryteringen sker organiskt – vi bjuder in personer vi känner och litar på, och de i sin tur bjuder in personer i sina nätverk. På så sätt får vi en medlemsbas som delar våra värderingar.
Kommer detta att slå mot andra klubbar i regionen, som Mölle, Arild och Båstad?
– Nej, det tror jag inte. Vi har få medlemmar jämfört med traditionella klubbar som har 1 500 medlemmar. Även om några väljer att byta till oss, är det så få att det knappast påverkar andra klubbar. Snarare ser vi oss som en kompletterande aktör. Vi hoppas dessutom bidra till regionens golf- och turistnäring genom att locka internationella spelare. Vi har redan medlemmar från USA och Europa som kommer att tillbringa flera dagar här, och då kanske de vill spela även på andra banor i området.
Kommer man att kunna spela Crownwood som greenfeegäst?
– Nej, 18-hålsbanan är privat. Endast medlemmar och deras gäster har tillgång till den. Det är en grundläggande del av klubbens koncept och något vi kommer att hålla strikt på. Däremot har vi en publik 11-hålsbana, Henrik’s Playground som vi kallar den, där greenfeespel är tillåtet. Kvaliteten kommer att vara densamma som på den stora banan – samma gräs, samma hastighet på greenerna – men hålen är kortare, med nio par 3-hål och två par 4-hål.
Hur ser ni på juniorgolfen?
– Juniorer kommer att få spela fritt på Playground under vissa tider. Vi bygger också ett juniorrum i en av maskinhallarna, så att de får ett eget klubbhus där de kan hänga. Vi vill ge unga spelare möjligheten att träna och utvecklas i en högklassig miljö. På sikt planerar vi även att bygga coworking-ytor, half way house, gym och spa. Vi bygger ut steg för steg för att inte ha en byggarbetsplats konstant, men målet är att skapa en komplett anläggning.
Är Sverige redo för en anläggning som Crownwood?
– Vi hoppas det! Vi har stresstestat idén på många håll och fått ett stort intresse, både från svenska och internationella golfare. Konceptet är annorlunda i Sverige, men vi tror stenhårt på det.•
